Göteborgs dans- och teaterfestival har sedan starten 1994 förgyllt Göteborg med internationell scenkonst, med teaterkompanier från hela världen under en vecka varje år. I år har festivalen 20-årsjubileum och firar med en stor invigningsdag på Pustervik.
Signifikativt för festivalen är att den vilar på tre ben: scenkonst från världen, en mötesplats och associationsseminarier. I år har arrangörerna även gjort ett medvetet val att ha många föreställningar som är samhällsdebatterande och belyser politiska frågor och har fler berättelser med en politisk underton än vad de har haft tidigare år.
– Anledningen är att det är två val i år och extra angeläget att prata om politik och vad det innebär att leva tillsammans i ett gemensamt samhälle, berättar programproducenten Sara Melin.
Svenska och utländska talare
Begreppet konst och politik har fått mycket plats i programmet för att det ska finnas möjlighet att diskutera vad konsten har för möjligheter att göra skillnad och skapa förändring. Sara Melin har kunnat se tendenser hos många kulturarbetare som använder sina instrument för att göra inlägg i samhällsdebatten. Därför har de också valt att lägga konferensen Utblick/Inblick under de två första dagarna och de har bjudit in svenska och utländska talare för att bland annat se hur andra arbetar med de frågorna i sitt konstnärliga arbete. På konferensen deltar också kollektiv från Rio de Janeiro och New York för att prata om hur de arbetar med konst och politik men också om hur de jobbar med publiken.
”Valdeltagandet rasar”
Det ungerska teaterkompaniet Krétakör är verksamma i Budapest och svartlistade av regeringen för sitt politiska material. De är kritiska till regeringens politik och hur den har begränsat kulturen och främjar det traditionella kulturarvet. Pjäsen heter The Party och är en mörk berättelse som speglar fascism, främlingsfientlighet och misstron till det demokratiska systemet i Ungern. På scen finns också tio studenter från Free School, en skola som Krétakör själva har startat. På Free School träffas ungdomar på helgerna och jobbar kring demokrati- och yttrandefrihetsfrågor. De diskuterar och debatterar genom forumteater.
– Valdeltagandet rasar och det finns en pessimistisk syn hos ungdomar, precis som i Sverige, och vi tycker att det är viktigt att belysa och jobba med ungdomars röster, berättar Sara Melin.
Lättare att nå ut med sådant som engagerar
För att locka till sig unga människor så handlar det om att hitta program som ungdomar är intresserade av, ju mer som engagerar desto lättare är det att nå ut till ungdomarna. Därför har festivalarrangörerna tillsammans med Krétakör och ungdomarna från Free School tagit upp ett samarbete med Backa Teater under festivalen, där de kommer att bjuda in gymnasieelever i Göteborg att jobba tillsammans med Free School.
Arrangörerna vill också ha en politisk debatt i anslutning till den ungerska föreställningen och har vänt sig till ungdomsförbunden som finns i Göteborg.
– I Budapest har det inte funnits några arenor i offentliga rum för politisk debatt inför valet som var i april. Krétakör tog initiativ till en likadan debatt i Budapest som vi vill genomföra och det var den enda arenan i hela Ungern, berättar Sara Melin.
Just diskussionen kring ordets makt och förtryck är något som återkommer i Three fingers below the knee, en pjäs gjord av den portugisiska dramatikern Tiago Rodrigues. Under Salazars regim i Portugal censurerades kulturen och manus och scenanvisningar klipptes och skars för att begränsa ordets makt. Förutom orden så censurerades också scenografi, ljus och kostym; en kjol fick som kortast vara tre fingrar under knäet. Pjäsen är skapad kring det bortklippta materialet och är en hämnd mot censurens förtryck. Innan teaterpjäsen kommer det att finnas ett associationsseminarium om censur där frågan om var vi befinner oss i Sverige i dag kommer att belysas.
Inte bara politik
Men det är inte bara politik som kommer att uppmärksammas under festivalveckan. Även nyskapande produktion kommer att vara tillgänglig för besökarna. Carly Wijs, Jerry Killick och Rasmus Ölme, en holländsk teatergrupp, framför sitt projekt om ett triangeldrama. Deras teaterpjäs Yes är baserad på delar ur James Joyces enda teaterpjäs Exiles. Det är en installation som görs i en sextimmarsloop där besökare kan gå ut och in som de vill.
– På så sätt kan besökaren själva välja hur mycket de vill ta del av pjäsen, säger Sara Melin.
Göteborgs dans- och teaterfestival pågår mellan den 14 och 20 maj.
