Fares Fares spelar polisutredaren som är ungefär lika korrupt som resten av kåren i Kairo. Att lösa mordfallet är minst sagt en utmaning när det finns maktspel och mutor att förhålla sig till.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Egentligen är jag otroligt intresserad av politik, men det är som en hobby för mig. I mitt jobb som filmare ser jag det som viktigare att stå över politik och det politiska läget eftersom sådant förändras hela tiden. Det var så jäkla viktigt att låta den här historien vara mer tidlös, säger Tarik Saleh.
Terapeutisk övning
När Tarik Saleh skrev manuset trodde han inte att filmen skulle gå att göra.
– Det var mer en terapeutisk övning i att tänka ”okej, om jag fick fantisera fritt om en film och hade de här resurserna”.
När han skrev sin historia så passade de verkliga händelserna in i ett upplägg som har kallats för ”neo noir” av recensenter, och har jämförts med ”Chinatown” och ”The long goodbye”.
– Jag älskar den genren. Så de jämförelserna är inget som jag har stört mig på, säger han, och poängterar att han också bryter mot noir-traditionen.
Han skrev manuset redan 2010. Senare skrev han om det och den sista akten i filmen utspelar sig i Egypten mitt under revolutionen 2011. Men filmen kommenterar egentligen inte den, förklarar han.
Det visade sig vara svårt att spela in filmen i Egypten. Istället fick inspelningen flyttas till Marocko.
Det blev den mest politiskt laddade filmen som han har gjort. Utan att det egentligen ens var avsikten.
– Självklart hade jag i huvudet att konsekvensen skulle kunna bli att jag inte kan åka tillbaka till Egypten. Men det blev egentligen värre än så – redan innan vi hann börja spela in fick filmen en sorts stämpel om att vara regimkritisk. Det är intressant eftersom filmen inte handlar om den här regimen, utan tiden före. Så den kommenterar inte ens det som händer idag, säger han.
Oro för skådisarnas säkerhet
Tarik Saleh har släktingar i Egypten, men han oroar sig inte för deras säkerhet efter att ha gjort filmen.
– Egypten är ett så komplext land att alla har släkt på olika sidor av konflikten. Jag har släkt som tillhör regimen idag. Det handlar inte om att man inte får ha en åsikt, det handlar bara om att man inte får uttrycka den åsikten offentligt. Du kan uttrycka din åsikt hemma och bland vänner. Men ställer du dig på Tahir och uttrycker den så försvinner du. Så kan man säga, säger han.
Efter revolutionen upplevde Tarik Saleh att det skulle vara möjligt att göra filmen eftersom Egypten var friare och öppnare. Men läget försämrades ganska snabbt under tiden som filmen spelades in, förklarar han.
Plötsligt kände han sig orolig för de egyptier som medverkar i filmen.
– Även om de har fattat ett eget beslut om att vara med så kunde ingen räkna ut hur snabbt det skulle gå utför, säger han.
Publiksuccé
Filmen har varit en publiksuccé i Frankrike. Men i Sverige har bara omkring 30 000 biobesökare sett den.
Tarik Saleh hoppas att Guldbaggen ska ge hans film en skjuts på hemmaplan.
– Jag tror att fler skulle ha sett den i Sverige om det hade varit en riktig kampanj kring filmen. Distributören i Frankrike trodde på filmen och annonserade i tunnelbanan och redan från början trodde man att filmen skulle nå 300 000 till 400 000 biobesökare. Jag är inte besviken på hur det har gått i Sverige. Men det finns mycket jobb att göra för att nå den svenska biopubliken, säger han.
Tagen på sängen
Han skrattar till när han berättar om sin inställning till Guldbaggegalan.
– Jag är jätteglad för det. Men självklart är det så att ifall filmen inte hade fått nomineringar så hade jag tänkt ”fuck Guldbaggen – det är bara skit”. Men nu när den har fått så många nomineringar så tycker jag plötsligt att det är helt fantastiskt. Tyvärr är man bara människa. Det är svårt att vara neutral inför det här, säger han.
Vänner har också uppmärksammat nomineringarna på ett helt annat sätt än filmens andra framgångar.
– För mig har Guldbaggen varit något väldigt lokalt. Men jag märker på släkt och vänner att det smäller nästan lika högt som Sundance för dem. Jag blir tagen på sängen av det.
Han konstaterar att det är särskilt trevligt att tävla i Guldbaggen just i år eftersom de övriga filmerna är starka.
– Om ”Sameblod” får priset för bästa film så är det fullständigt förståeligt eftersom det är en fantastisk film. ”The Square” är också fantastisk, ”Korparna” har jag inte sett men den ska vara skitbra. Sedan är ”Borg” väldigt ambitiös. Ett år med jävligt bra filmer. Så det är extra kul.
Internationellt nästa
Han har nyligen avslutat inspelningen av HBO:s succéserie ”Westworld”. Både Gustaf Skarsgård och Fares Fares kommer att medverka i den kommande säsongen.
– Nu gör jag någonting jag inte kan prata mer om. Det är internationellt, men inte nödvändigtvis amerikanskt, säger Tarik Saleh.
Guldbaggenomineringar (i urval)
Bästa film
”The Nile Hilton Incident”
”Sameblod”
”Korparna”
”Borg”
”The Square”
Bästa regi
Janus Metz (”Borg”)
Amanda Kernell (”Sameblod”)
Tarik Saleh (”The Nile Hilton Incident”)
Ruben Östlund (”The Square”)
Bästa kvinnliga huvudroll
Jennie Silfverhjelm (”All inclusive”)
Evin Ahmad (”Dröm vidare”)
Lene Cecilia Sparrok (”Sameblod”)
Mia Skäringer (”Solsidan”)
Bästa manliga huvudroll
Sverrir Gudnason (”Borg”)
Reine Brynolfsson (”Korparna”)
Fares Fares (”The Nile Hilton Incident”)
Claes Bang (”The Square”)
Bästa kvinnliga biroll
Gizem Erdogan (”Dröm vidare”)
Julia Kijowska (”Jordgubbslandet”)
Maria Heiskanen (”Korparna”)
Mia Erika Sparrok (”Sameblod”)
Bästa manliga biroll
Shia LaBeouf (”Borg”)
Stellan Skarsgård (”Borg”)
Przemyslaw Sadowski (”Jordgubbslandet”)
Yasser Ali Maher (”The Nile Hilton Incident”)
Bästa manus
Maud Nycander, Jannike Åhlund och Kersti Grunditz Brennan (”Citizen Schein”)
Can Demirtas och Ivica Zubak (”Måste gitt”)
Amanda Kernell (”Sameblod”)
Ruben Östlund (”The Square”)
Bästa foto
Jonas Alarik (”Korparna”)
Sophia Olsson (”Sameblod”)
Fredrik Wenzel (”The Square”)
Bästa klipp
Per Sandholt och Per K. Kirkegaard (”Borg”)
Kersti Grunditz Brennan (”Citizen Schein”)
Anders Skov (”Sameblod”)
Bästa kostym
Kicki Ilander (”Borg”)
Sharareh Hosseini och David Markfant (”Para knas”)
Louize Nissen (”The Nile Hilton Incident”)
Bästa dokumentärfilm
”Brev till en seriemördare” av Manal Masri
”Himlens mörkrum” av Nils Petter Löfstedt
”Silvana – väck mig när ni vaknat” av Mika Gustafson, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis
Vinnarna utses på Guldbaggegalan måndagen den 22 januari på SVT1.