Han är 71 år och hade egentligen gått i pension för fyra år sedan, men arbetar nu halvtid som lärare igen i Rinkebyskolan.
Tillsammans med Peter Emsheimer, 70, och Ulf Carlsson, 69, är de några av alla pensionerade lärare som har återvänt till jobbet för att de behövs.
– Vi hade aldrig träffats tidigare. Jag har jobbat i Jordbro och på Södermalm de senaste 45 åren och hade knappt varit i Rinkeby mer än någon enstaka gång förut, säger Hougner.
– Och jag har jobbat på Universitetet i 30 år. Det är lite skillnad att jobba med de här ungdomarna, säger Peter Emsheimer.
Totalt är det 23 pojkar i klassen, mellan 14 och 15 år gamla. De är från Afghanistan och har allihop kommit till Sverige på egen hand, utan sina föräldrar. Kunskapsnivån skiljer sig mycket åt bland eleverna. Några är nästintill analfabeter som aldrig tidigare har gått i skolan, medan andra är vana vid skolan och har lätt för att lära.
”Språket är lätt, inte svårt”
När ETC Stockholm kommer på besök en måndagseftermiddag pågår lektionen för fullt. Omkring 15 elever sitter tysta som ljus vid sina bänkar i det lilla klassrummet i Rinkebyskolans gröna hus. Peter Emsheimer går igenom ett dataprogram på projektorn. Tanken är att det ska kunna hjälpa eleverna att lära sig svenska på egen hand, utanför skolan.
– Nu vill jag att ni tar upp era mobiltelefoner och skaffar det här programmet, säger han på svenska.
Endast några få av ungdomarna förstår vad läraren sade, men efter lite hjälp från varandra börjar alla till slut ta fram sina telefoner.
– Det är roligt att gå i skolan och få läxor, säger 14-åriga Javid som bor i Kista. Han får medhåll av alla sina klasskompisar som nickar.
– Svenska är roligaste ämnet och språket är lätt, inte svårt, menar Mohammed.
– Lärarna är snälla, och duktiga, säger en annan kille medan Peter Emsheimer går förbi och skrattar att de inte vågar säga något annat när han står bredvid.
Han fortsätter:
– Det är väldigt respektfulla och vetgiriga ungdomar. De tilltalar oss inte med namn, utan hälsar på oss med ”lärare”. Och de vill verkligen lära sig. De tycker att det är roligt samtidigt som de förstår vikten av att kunna språket och att ha en utbildning för att ha någon möjlighet att få jobb i framtiden.
Lärarbristen än mer akut
De afghanska pojkarna i Rinkebyskolan bor hos familjer runt om i Järva. De har alla kommit till Sverige under de senaste månaderna och gått här i skolan i tre–fyra veckors tid.
Totalt finns det i dagsläget omkring 3 500 nyanlända elever i Stockholms grundskolor. Man räknar med att ungefär 1 000 fler ska tillkomma inom den närmsta tiden. Det har gjort att den redan tidigare stora lärarbristen har blivit akut på sina håll, vilket har lett till att pensionerade lärare har blivit en viktig resurs i arbetet på flera skolor i Stockholm.
Utbildningsförvaltningen är ansvariga och betalar lönen för de pensionerade lärarna. Anställningen är än så länge tidsbegränsad fram till sommaren.
– Vi är ju mycket billigare att anställa än en vanlig lärare, eftersom vi inte kostar några arbetsgivaravgifter och sådant, säger Peter Hougner.
Betydelsefull erfarenhet
De pensionerade lärarna som kommer tillbaka in i arbetet har en kunskap och erfarenhet som är väldigt betydelsefull, menar Ulf Carlsson, 69 år och en av administratörerna bakom projektet i Rinkebyskolan.
– Men framför allt så är det spännande att det finns så stor entusiasm i det här gänget av elever. De går inte i skolan för att sitta av tiden. De är engagerade och vill verkligen lära sig. De har kul och är vetgiriga, säger Ulf som själv kallar sig ”roddare”.
Medan Peter Emsheimer fortsätter att berätta hur eleverna ska använda dataprogrammet i sin språkträning går Peter Houbner runt och visar för eleverna en och en. Efter lite hjälp på traven verkar det som att alla hänger med i uppgiften.
– En del har väldigt lätt för att lära sig, medan andra behöver lite draghjälp. Det är bra att de hjälper varandra då, säger Peter Houbner.
