”Alla är svin”

Aya Kanbar, poet aktuell med ”Aftongata”

Årets tv-serie: Industry, säsong 3 var sjuk.

Årets bok: ”Farväl till Panic beach” av mästerliga Sara Stridsberg.

Årets film: ”Challengers,” med årets soundtrack dessutom.

Årets artist: Charli XCX eller Kendrick Lamar, av helt olika men perfekta skäl.

Årets livekulturupplevelse: För en die-hard swiftie som jag är det självklara svaret The eras tour.  

Årets kulturpersonlighet: Den evigt briljanta Christopher Garplind.

Årets mest onödiga kulturdebatt: Stockholmspoeterna, snark.

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Filmen ”Mickey 17”, drömsamarbete mellan mina favoriter Bong Joon-ho och Robert Pattinson.

”Årets kulturpersonlighet: Stefan Persson”

Parisa Liljestrand, kulturminister (M)

Årets tv-serie: Netflix-serien ”I dina händer”.

Årets bok: ”Den siste teaterdirektören”, Johan Hilton.

Årets film: ”Den sista resan” av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. En känslokavalkad som jag tror fick många med mig att ringa föräldrarna när vi klev ut från biosalongen.

Årets podd:  ”P3 dokumentär”, en bildande podd där jag alltid lär mig något nytt. Avsnittet om Nytorgsmannen vill jag tipsa om.

Årets artist: Kent. Årets gladaste dag var när gruppen berättade om återföreningen. Årets stressigaste dag var när jag satt och försökte knipa biljetterna till konserten.

Årets livekulturupplevelse: ”Arv” på Dramaten. Som kroniskt rastlös person var jag lite orolig över hur jag skulle klara av att sitta still i åtta timmar, men upplevelsen gick rakt in i hjärtat och lockade fram både tårar och skratt. En upplevelse som jag kommer att bära med mig hela livet.

Årets kulturpersonlighet: Stefan Persson, ordförande för Erling-Perssons stiftelse som donerade 100 miljoner till Stockholms konserthus och Kungliga filharmonikerna. Det är den största gåva de någonsin fått.

Årets mest onödiga kulturdebatt: Om årets Nobelpristagare i litteratur, Han Kang, är för kommersiell eller inte.

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: Hur vi ökar beredskapen för att skydda vårt kulturarv i händelse av kris eller krig.

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Att fira 250 år av judiskt liv i Sverige.

”Giggs, tills han sålde sig till vaniljsåsreklamen”

Rebecka Åhlund, journalist och författare aktuell med ungdomsromanen ”Bitarna”.

Årets bok: ”Alltings ordning- en familjearkeologi” av Magdalena Sœrensen. Jag är mycket intresserad av hoarding.

Årets podd: The Tim Dillon Show.

Årets artist: Den brittiska rapparen Giggs, tills han sålde sig till vaniljsåsreklamen.

Årets livekulturupplevelse: Teddybears Sthlm på en altan i fullmåne i augusti.

Årets kulturpersonlighet: Tyler the Creator.

Årets mest onödiga kulturdebatt: Woke-debatten. Herregud, det måste få ett slut! Alla kan inte vara Joe Rogans bitterhet över att någon sa att han tagit hästmedicin mot covid för fyra år sedan. Särskilt inte svenska politiker?

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: Det var väl ingen som sa men vi borde prata om att pengar verkligen förstör allt som är värt något på riktigt.

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Riksteatern sätter upp en monolog av Jani Lohikari, som bygger på min bok ”Jag som var så rolig att dricka vin med”. Sylvia Rauan spelar ”Rebecka” och det är mycket surrealistiskt, för mig.

”Mer flöjt”

Andres Lokko kritiker och krönikör

Årets tv-serie: ”The Curse”.

Årets bok: ”Street level Superstar” av Will Hodgkinson.

Årets film: ”Kneecap”.  

Årets artist: Shabaka Hutchings.

Årets livekulturupplevelse: Alabaster DePlume.

Årets kulturpersonlighet: Lawrence Hayward.  

Årets mest onödiga kulturdebatt: Som vanligt, alla som innehöll ordet ”disputation”.  

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: Den så rörande ilskan över nedläggningen av ”Lokko i P2”, givetvis.  

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Mer flöjt!

”Mer ljus på regeringens slakt av studieförbunden”

Nooshi Dadgostar, partiledare (V)

Årets tv-serie: ”Love is Blind Sverige”.  

Årets bok: Andreas Cervenkas ”Fuskbygget. Så knäckte bostadsmarknaden Sverige och världen”.

Årets film: ”The Apprentice”.

 Årets podd: ”Scocconomics”. 

 Årets artist: Viktor Leksell och Miriam Bryant.

 Årets livekulturupplevelse: ”Nour El-Refai säger skämt i ca 75 minuter”. 

 Årets kulturpersonlighet: Suzanne Osten.

Årets mest onödiga kulturdebatt: Allt Ebba Busch säger för att avleda från hennes misslyckande med energipolitiken. 

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: Hur barns läsande ska kunna öka och att det krävs resurser för att få det att hända, så som engagerade vuxna, tillgång till bra och spännande böcker för barn, bibliotek, stöd till kulturutövare som jobbar med kultur för barn och kanske mest av allt; en stark skola.   

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Att frågan om regeringens slakt av stödet till studieförbunden, de som bär upp mycket av kulturlivet runt om i landet, får ännu mer ljus på sig.  

”Visselblåsarhistorien om vårdbiträdet”

Nisti Stêrk, komiker och kulturproducent

Årets tv-serie: Alltid ”Golden girls” (Pantertanter), fortfarande relevant eftersom den var banbrytande i att skildra äldre kvinnor som både komplexa och starka, och tog upp viktiga samhällsfrågor som HIV/AIDS och LGBTQ+–rättigheter. Serien saknar en motsvarighet i Sverige, därför jobbar jag på att skapa något liknande här!

Årets bok: ”Är allt jag lärt mig om kärlek en lögn?” Av Sara Sommerfeld. Ljudbok: "Who the fuck is Bobby? av Bobby Oduncu (skriven ihop med Nisti Stêrk, reds anm.).

Årets film: ”Så länge hjärtat slår” av Ella Lemhagen, manus Malin Lagerlöf, med briljanta Bianca Kronlöf. Filmen är en visselblåsarhistoria om vårdbiträdet som väljer att agera när saker inte fungerar. Bästa dokumentär: " Om alla bara drar" .
Årets podd: ”Wiser than me with Julia Louis-Dreyfus”, alltid.

Årets artist: Lisa Nilsson är inte bara en fantastisk artist, utan också en stark röst för mänskliga rättigheter, jämlikhet, fred och social rättvisa.

Årets kulturpersonlighet: Ellen Tejle, VD på Maxim i Stockholm, som precis om jag vill ena världen med kultur.  

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Internationella Downs syndrom-festivalen 21–23 mars, en festival jag har initierat tillsammans med Telefonfabriken, Mosaikteatern och Maxim. 

”Jag vill inte höra mer prat”

Gunnar Nirstedt, förläggare och författare  

Årets tv-serie: ”Kafka”, regi David Schalko, manus Daniel Kehlmann. Jag blir upprymd och djupt sorgsen på samma gång.

Årets bok: ”Tidstillflykt” av Georgi Gospodinov (Ersatz, översättning Hanna Sandborgh). Allt en roman kan vara.

Årets film: ”Fyra döttrar” av Kaouther Ben Hania. Verkligheten kan inte bli mer komplex, formen inte mer verkningsfull.

Årets podd: Jag vill inte höra mer prat.

Årets artist: Lambrini Girls. Nytt ursinne när Amyl and the Sniffers börjar tröttna.

Årets livekulturupplevelse: Artisten Rotem Geffen på Underjorden i Stockholm. Om någon är helt egen vill jag vara där.

Årets kulturpersonlighet: Kulturminister Parisa Liljestrand förkroppsligar den svenska kulturella självbilden: Jag kan ingenting, jag vill ingenting, jag gör som jag blir tillsagd.

Årets mest onödiga kulturdebatt: Samtliga.

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: Ingen.

”Nicolas Jaars dubbelmacka”

Kristofer Andersson, journalist och förlagsman

Årets tv-serie: Jag tittar inte på tv. Varför är det första frågan?

Årets bok: Joy Boyds ”And the roots of rhythm remain”.

Årets film: Kim Ekbergs och Sawandi Groskinds ”XXL”, men den har min fru varit med och gjort så det får jag väl inte svara.

Årets podd: Jag lyssnar bara på poddar som jag själv är med i.

Årets artist: Nicolas Jaar, för sin dubbelmacka ”Piedras 1 & 2”, om chilensk kolonialhistoria och palestinsk diaspora.

Årets livekulturupplevelse: Overmono på Way Out West, sekunden de släppte lös sin remix av For those I loves ”I Have a Love”.

Årets kulturpersonlighet: Gunilla Von Platen, kvinnan som på egen hand tycks vilja montera ned Svenska Filminstitutet.

Årets mest onödiga kulturdebatt: ”Hur bra är egentligen den unga poesin?".

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: ”Hur sexig är egentligen den unga poesin?"

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Sexig poesi.

gf

”Amir Chamdins Gustavia på Operan”

Wanda Bendjelloul, författare aktuell med ”Minnets labyrint”

Årets tv-serie: ”Slow horses”, säsong fyra.

Årets bok: Mattias Timanders ”Din vilja sitter i skogen”.

Årets film: ”The zone of interest”.

Årets podd: ”Till sängs”.

Årets artist: COBRAH (Sverige), FKA twigs (internationellt).

Årets livekulturupplevelse: Amir Chamdins ”Gustavia” på Operan

Årets kulturpersonlighet: Marie-Louise Ekman (varje år).

Årets mest onödiga kulturdebatt: Kvinnor som dejtar yngre män.

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: Sakprosans framtid.

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Att vi istället för självupptagna texter om nepobabys/kulturbarn diskuterar den bristande mångfalden på våra kultursidor.

”Vansinnet – världsklass!”

Henrik Hellström, filmskapare aktuell med ”Under trottoaren – stranden”

Årets tv-serie: ”Ripley”. Tog mig på bar gärning. Otroligt att kunna lyfta berättelsen till en sådan nivå.  

Årets bok: ”Slottets divan” av Christofer Bocker, ”Mjölkat” av Sanna Samuelsson. Låter de två köra mot varandra, blir en ohelig brygd.  

Årets film: ”The zone of interest”. Oklanderlig.  

Årets podd: ”Det sista mysteriet”, Eric Schüldt och Per Johansson, vänner i mörkret.  

Årets artist: Malin Alm tolkar Piaf. Skört och närvarande. Gränslöst mellan människa och verk.Och Bruno K Öijer på ett fullsatt Cirkus.

Årets livekulturupplevelse: ”Vansinnet” på Backateater. En ensemble-urladdning på absolut högsta nivå. Världsklass!  

Årets kulturpersonlighet: Torsten Rönnerstrand - docenten i litteraturvetenskap som kom in i värmen.

Årets mest nödvändiga kulturdebatt: Kan tänka mig en där någon forskare från SLU ger sig i kast med den populära teorin om vetets hegemoni så som den läggs fram i Yuval Noah Hararis bok ”Sapiens”.

Årets mest onödiga kulturdebatt: Den långdragna mellan Sjuhärad och Sätila Tacomuseum där den förre rasar över att den senare i smyg propagerat för fisktacos.

Vad jag ser fram emot i kulturen nästa år: Humorshowen ”En modern gentleman” av Kristoffer Svensson