Samtidigt har nationalistiska författare som hade sina storhetstider under mellankrigstiden tillkommit i listan. De författarna gav uttryck för både antisemitism, fascism och revanschlystnad till följd av Ungerns stora landförluster på grund av det så kallade Trianonavtalet, efter att landet förlorat i första världskriget.

Beslutet har, som Dagens ETC tidigare har rapporterat, vållat stor debatt både i Ungern och internationellt. Orbánregeringen förnekar att man försöker dölja Kertész litterära insats och har med kraft slagit ifrån sig anklagelser om antisemitism. Man försvarar de andra författarna med att de skrev om historiska saker – Trianonavtalet – som Ungern ännu inte fullt ut kunnat tala om.

”Ett smärtsamt minne”

Såväl regeringskritiker som andra bedömare har underkänt den förklaringen. Gábor Györi, en analytiker vid den oberoende liberala tankesmedjan Policy Solutions i Budapest, förklarar för Dagens ETC att Trianonavtalet var föremål för öppna diskussioner redan några år efter kommunismens fall.

– På 1990-talet fanns det en skiljelinje mellan vänstern och nationalisterna, men så ser det inte ut längre. Hos den unga generationen råder det idag stor konsensus kring att Trianonavtalet är ett smärtsamt minne för Ungern. Så regeringens nya läroplan har ingenting med det att göra, det är uppenbarligen bara en ursäkt.

Gábor Györi arbetade själv tidigare som analytiker vid premiärministerns kontor. Han betonar att beslutet att vrida läroplanen åt ett mer nationalistiskt håll ingår i en större kontext. Det handlar dels om att Orbán gått till attack mot den liberala kulturen, och dels om att han velat göra en omtolkning av den ungerska mellankrigstiden.

– Orbán vill sända signaler till radikalhögern om att regeringen står med dem. Det handlar om kodade budskap, säger Gábor Györi.

Ett pågående kulturkrig

Sedan den auktoritära och högerpopulistiska Orbánregeringen kom till makten 2010 har man medvetet styrt Ungern in i det pågående kulturkriget. Regeringen är uttalat värdekonservativ men har inte angripit ”folkliga” kulturmiljöer som nattklubbar och musikfestivaler, för att inte stöta sig med väljarbaser.

Attackerna sker istället mot smalare kulturinslag som omfamnar liberala och progressiva värderingar. Sedan flera år har kulturchefer med så kallade ”värdefrämmande” åsikter sparkats och ersatts av lojala personer som istället för in konservatism och nationalism i kulturlivet. Ungerska kulturgrupper som inte anses följa den ”rätta vägen” har sedan åratal upplevt allt större utmaningar när de sökt statliga anslag.

Den här kulturpolitiken har fortsatt med ny intensitet sedan Orbáns parti förlorade makten över huvudstaden och flera andra storstäder, i lokalvalen 2019. Enligt Gábor Györi handlar det i grund och botten också om att Orbán vill förändra det ungerska samhället långsiktigt sett, genom att ta kulturlivet i besittning.

– Orbán sa en gång att kommunisterna lyckades behålla makten i Ungern i decennier på grund av att de infiltrerade alla institutioner. Även efter att de miste den politiska kontrollen så stannade reformerade kommunister länge kvar inom kulturen. Hans uppfattning verkar vara att politik kan bedrivas endast på detta sätt.

Allierade med Nazityskland

Och det är den ungerska mellankrigstiden som Orbán särskilt inspireras av, när han föreställer sig Ungerns långsiktiga utveckling. Landet styrdes 1920–1944 av riksföreståndaren Miklós Horthy och auktoritära högerregeringar, och blev då det första i Europa som instiftade moderna antisemitiska lagar. Man allierade sig även med Nazityskland. Men mellankrigsregimen anspelade också starkt på att återupprätta en nationell styrka och stolthet trots Ungern relativa betydelselöshet i Europa – något åtskilliga bedömare anser att även dagens makthavare försöker göra.

Orbán har i åratal fått stark kritik för att han såväl i nya minnesmonument som i regeringsarrangemang har velat vitmåla Horthy och dåtidens regim. Regeringens kulturpolitik handlar även om att göra en omtolkning av Ungern och dess regim under mellankrigstiden. Imre Kertész mest kända bok handlar om ungersk antisemitism och Förintelsen. Det är ett narrativ som helt enkelt inte passar in.

”Vanligt folk bryr sig knappast”

Gábor Györi betonar samtidigt att det mest bara är en mindre, intellektuell och urban bubbla som har upprörts över beslutet att ta bort Nobelpristagaren från läroplanens litteraturlista.

– Vanligt folk bryr sig knappast. Kertész status som en kulturell ikon tror jag är starkare utanför Ungern idag, eftersom högern aldrig har omfamnat honom och eftersom han alienerades från delar av vänstern, på grund av hur han blev mot slutet av sitt liv.

I sin sista bok, ”Den sista tillflykten” från 2014, skrev Imre Kertész flera mycket islamfientliga passager som väckte kritik både hemma och utomlands. Under de sista åren i livet närmade sig även han och Orbán varandra, vilket stack i ögonen på en hel del regeringskritiker.

Högerradikal markering

Beträffande den nya läroplanens litteratur­lista, tycker Gábor Györi därför att det utöver Kertész snarare är ännu viktigare att tala om beslutet att infoga flera ­öppet pronazistiska, nationalistiska författare från svunna tider.

– Det är en på flera sätt mycket stark högerradikal markering. Jag tror inte att Orbán själv är antisemitisk eller ens högerradikal, men han tycker om mellankrigstiden när det fanns en ledare som hade en kunglig auktoritet och styrde med ett parlament som hade lite att säga till om.

En sådan slags ledare vill Orbán själv bli. För att behålla den nödvändiga makten använder han symboler för att locka nationalistiska och högerradikala väljare. Samtidigt som han ser till att nästa generation ungrare får rätt slags propaganda genom utbildningen.