I dialogen vävs maten in i berättelsen om flickans fruktansvärda minnen.
”Det fanns inte så mycket mat i flyktingförläggningen, vi fick liksom stå i kö och fick det nödvändigaste. Mjöl för att göra bröd och så åt man det som fanns, vi hjälptes åt liksom.”
Hörlurar skapar dynamik
På liknande sätt växer de intervjuade personernas berättelser och förhållningssätt till mat fram igenom pjäsen. Man får höra den politiska veganens argument, köttätaren som fortsätter att äta kött trots sin ångest och kvinnan som absolut inte vill slänga mat och kritiserar överkonsumtionen, gestaltad av en golfande man. På scenen har skådespelarna hörlurar så att de hör den inspelade intervjun samtidigt som de spelar ut karaktären som får iscensätta orden.
– Det gör att man kan använda väldigt mycket av materialet precis som man vill. Till exempel så kan jag som man gestalta en ung flicka som en ung flicka eller så kan jag välja att spela hennes ord som om det vore jag som sade dem. Det blir en annan dynamik när vi arbetar så, säger Per Lasson.
Försöker hitta olika ingångar
Formen för den dokumentära rapidteatern som spelas på Fria Teatern i Högdalen har skådespelarna tagit fram tillsammans med en ljudtekniker, regissör och koreograf.
– Det blir som en mall av olika moduler som vi sedan skapar en pjäs av från det valda ämnet. Eftersom allt går så fort och vi inte har så mycket tid på oss att samla in material handlar det mycket om att göra det bästa av vad vi har just då, berättar Anna Littorin. Vi försöker att hitta så många olika grenar på ämnet som möjligt, så objektivt det går, fortsätter hon. Sedan tar vi allt det materialet och ombearbetar det så att det blir intressant att se på en scen.
Om mat kom till i höstas då ett par olika nyheter om mat uppmärksammades samtidigt.
– Dels var det klimatmötet i Paris, Matmissionen som öppnade i Rågsved och så var det Sven Otto Littorins ilska på Facebook över att en hotellkedja hade valt att sluta servera bacon. Man märker att mat är så känsligt och laddat, eftersom det är så starkt förknippat med vår identitet, säger Per Lasson.
”Det går lite om varann”
På tre dagar ska de då få tag i alla personer som de vill intervjua och forma alla idéer till en teaterpjäs.
– Det går lite om varann, säger Olle Sundberg. Vi testar att göra lite grejer på scen och allt eftersom materialet kommer in så formar vi föreställningen efter det. Ofta får vi korta intervjuerna, endast ta med det viktigaste och ibland komplettera föreställningen med fler röster, fortsätter han.
Om mat spelades första gången under hösten 2015 och i en omgjord repris under januari 2016. Nu håller ensemblen på med nästa uppsättning – Folk om folk.