Så inleds Kim Stanley Robinsons cli-fi-tegelsten ”The Ministry for the Future” som kom 2020. Cli-fi betyder för övrigt ”climate fiction” och är helt enkelt litteratur som handlar om klimatförändringar. Inte sällan med dystopiska inslag.
I bokens första kapitel beskriver Robinson hur en extrem värmebölja drabbat delar av Indien.
Värmen bara fortsätter. När elen slås ut börjar människor att dö. Först de äldsta och de yngsta, sedan de flesta andra. Till sist alla.
I boken, som utspelar sig några år in i framtiden, försöker människor ta sin tillflykt till en sjö men den blir för varm och snart är sjön fylld av döda kroppar.
Människan är inte skapt för att hantera den typen av värme under en längre period.
Varmaste juni någonsin
Men den blir allt vanligare.
De senaste veckorna har det globala värmerekordet slagits dag efter dag. Juni var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts, och mycket tyder på att juli också kommer att vara den varmaste. Det värsta är att det bara är början.
Allt färre forskare tror att vi kommer att klara tvågradersmålet som Parisavtalet anger. Sverige kommer inte att drabbas hårdast även om torka och värme kommer att slå hårt mot jordbruket, något som lantbrukare sommaren 2018 kunde vittna om. Samma sommar var överdödligheten i Sverige runt 750 personer som en direkt följd av värmen. Den största naturkatastrofen i Europa i modern tid var sommaren 2003 då omkring 70 000 personer dog under två veckor i slutet av sommaren.
Få kommer ihåg det. För sådan är värmen. Den ger inga häftiga bilder eller kaos på gatorna. Den gör att hjärtat stannar. Den gör att kroppar ligger och torkar ut eller ruttnar i sovrum. Och som i alla kriser drabbar den de svagaste hårdast – människor med hjärtproblem, gamla, fattiga och ensamma.
I klimatdebatten används begreppen ”mitigation” (lindring) och ”adaptation” (anpassning). Det viktigaste vi kan göra är att med alla medel stoppa klimatförändringarna. Men att anpassa oss till att vädret kommer att förändras och bli mer instabilt är också något vi måste lära oss, även här i Sverige.
Vi behöver helt enkelt veta hur vi påverkas av extrem värme.
Illamående tecken på värmeslag
Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och vi svettas mer. Får du inte i dig tillräckligt med vätska blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtfunktionen är nedsatt klarar det inte att pumpa runt blodet och du drabbas av hjärtsvikt. Hos äldre beror dödsfall oftast på cirkulationsrubbningar.
Huvudvärk och illamående är tecken på början till värmeslag.
Kräkningar, yrsel, förvirring, och synstörningar är andra tecken på att du är för varm. Värmeslag är livshotande. Du kan också hålla koll på din vätskebalans genom att tänka på hur ofta du behöver kissa och vilken färg urinen har. Mörk urin eller att du kissar lite är ofta ett tecken på vätskebrist. I vanliga fall kan vi dricka när vi blir törstiga. Kroppen är bra på att sända signaler om våra fysiska behov. Men när det blir väldigt varmt kan den funktionen försämras.
Då är det inte säkert att du kan lita till törsten som en indikator på att du behöver dricka.
Riskgrupper som ska vara särskilt varsamma med värme är äldre, små barn, gravida och kroniskt sjuka (särskilt de med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, njursjukdomar och lungsjukdomar). Men även människor med psykiska funktionsnedsättningar, som kan leda till att det är svårare att tolka kroppens signaler, och människor som tar vissa mediciner som påverkar vätskebalansen eller förmågan att känna törst (till exempel antidepressiva läkemedel).
Viktigast: Förstå att hetta är farligt
Människokroppen är i vanliga fall väldigt bra på att hantera temperaturvariationer. Svettning hjälper till att kyla ner kroppen eftersom fukten avdunstar vilket kyler huden och blodet som finns där. Baksidan med ökad svettning är däremot att kroppen tappas på vatten och blodsalter, viktigast av dem natriumklorid (det vill säga samma som vanligt bordssalt). När svetten blivit droppar är det ett tecken på att du blivit för varm och kroppens egna försvar mot värme försämrats.
Det absolut viktigaste för att inte skadas av extrem värme är att ta till dig information om att hetta är farligt och att anpassa ditt beteende efter värmen. Det är inte en slump att varmare länder har kulturella sedvänjor som skyddar dem, till exempel siestan i medelhavsområdet. På samma sätt som att det är självklart att inte gå ut på vintern utan att vara klädd för det.
En annan viktig åtgärd är att dricka när du äter så att du får i dig salter tillsammans med vätskan. Vätskeersättning är förutom i extremfall onödigt för friska personer med tillgång till mat och vatten. Undvik också alkohol och söta drycker när det är som varmast. Febernedsättande bör undvikas då de ytterligare kan förvärra situationen. De är till för om du har andra skäl till att kroppen är varm.
Det är viktigt att även vara uppmärksam på inomhustemperaturen. I Sverige har vi inte byggt hus för att de ska vara så svala som möjligt.
Täck för fönster under dagen, använd persienner och mörkläggningsgardiner. Ha inte fönstren öppna om det inte blåser under varma dagar. Öppna på nätterna om det är svalare då. Undvik att ha på en massa maskiner som spis, ugn, diskmaskin eller datorer eftersom de också alstrar värme.
Använd vätska som svala blöta handdukar (att lägga över nacken till exempel) eller fukta lakanen när du försöker sova.
Ha tunna kläder i naturmaterial. Det går också att fukta dem för att kyla mer. Svala fotbad och solfjäder kan också vara en viktig del i att få ned kroppstemperaturen.
För att förebygga värmeslag bör du träna fysiskt.
Ett starkare hjärta ger dig bättre förutsättningar att hantera värmen. Om du är i en situation där du måste röra dig mycket trots värmen är det något som faktiskt går att träna upp. Det tar några veckor för kroppen att vänja sig. Värmetillvänjning kan bidra till att din kropp blir mer effektiv på att reglera kroppstemperaturen genom svettningar och blodcirkulation till huden.
AC på gott och ont
En av de lösningar som finns bidrar också till problemen – AC-anläggningar. Idag beräknas att tio procent av världens elproduktion gå till AC-anläggningar. Och siffran lär öka.
Det finns, enligt en rapport från International Energy Agency (IEA) från 2018, runt en och en halv miljard apparater för temperaturreglering i världen och dessa ökar med runt tio stycken i sekunden. Nittio procent av hushållen i Japan och USA har AC-anläggningar men bara åtta procent finns i de varmaste länderna i världen där det bor tre miljarder människor.
Att söka sig till lokaler som har AC kan vara livsviktigt i vissa situationer. Men att anpassa städer efter AC-anläggningar gör oss ännu mera sårbara om strömmen försvinner vid långa värmeböljor, vilket lätt händer när elförbrukningen ökar.
Precis som i all kris- och katastrofförberedelse är det du kan göra som individ väldigt begränsat, i relation till de kollektiva förberedelserna.
I städerna behöver det planteras fler träd och utveckla parker så att de kan verka avkylande och ge skugga när det är värmeböljor (och så att vatten kan ledas bort vid plötsliga skyfall).
Temperaturen i städerna kan sänkas med tre till åtta grader om ytan som täcks av trädkronor utökas från tio till tjugo procent – särskilt i områden med mycket betong och asfalt eftersom de ytorna suger in värmen.
Tät bebyggelse minskar också svalkande vindar. Just trädplantering i städer har många positiva effekter på människors välmående och för klimatanpassning. Tyvärr är det grönområden som oftast försvinner när städer växer.
Lösningarna går för långsamt
Många kommuner har börjat arbetet med att anpassa till exempel äldreboenden inför somrarna. Personalen behöver kunskap om att hantera värmen på samma sätt som de behöver kunskap om smittspridning inför nästa pandemi.
Att alla skaffar AC är som ett fångarnas dilemma.
Det kanske är bra för den enskilde men det sätter oss djupare i problemet. Istället borde det inrättas platser som, liksom skyddsrum, kan kyla oss när det är som värst. De kollektiva lösningarna på problemen går för långsamt men det är något som kommer att behövas.
Väder och klimat är inte samma sak. Sommaren går mot sitt slut. Även om vi i större delen av Sverige hade en varm juni var det inga extrema temperaturer här. Och vi kan inte veta exakt när en extrem värmebölja kommer.
Det enda vi kan vara säkra på är att det blir varmare.
