BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Man kastas fram och tillbaka och tappar lite tid och rum. Man får vara en fluga på väggen och titta in i de här flyktingsituationerna. Höra alla rösterna på havet, liksom, säger regissören Victor Lindgren.
Enda svenska kortfilm
Vi sitter på ett kafé i Umeå för att prata om ”Kometen”, som nyligen tävlade som enda svenska kortfilm på Berlins filmfestival. Filmen är delvis inspelad i Umeå och huvudrollen spelas av Abdi Aziis, själv flykting från Somalia. När Abdi tvingades fly var han ett barn, bara 14 år. Han kom till Umeå 2012, efter en närmast osannolik flykt via Sudan, Sahara, Libyen, Malta och Danmark. Han har åkt över Medelhavet i en båt utan gps, suttit två vändor i fängelse och varit tillfångatagen av utpressare, men till slut frisläppt eftersom han inte hade några pengar att ge dem. Via Tyskland och Köpenhamn hamnade han till slut i Sverige.
Just nu befinner sig Abdi sedan fem år i ett slags ingenmansland, fast han sitter och sörplar kaffe i Umeå. Migrationsverkets handläggare tror inte på att han är homosexuell och vill avvisa honom, men Somalia vill inte ta emot honom eftersom landet inte vill ha tillbaka hbtq-personer. I Somalia är homosexualitet belagt med fängelsestraff, och i vissa delar av landet har islamiska domstolar infört sharialagar och dödsstraff.
– Det var en kompis som sade till en av mina bröder att jag nog var homosexuell. När jag kom från fotbollsträningen såg jag polisen och män från ett religiöst råd stå utanför mitt hus. Min mamma grät. Jag flydde.
Började prata om Abdis flykt
Det var Abdis märkliga livsöde som inspirerade Victor Lindgren att göra ”Kometen”. De träffades på ett uteställe i Umeå och började prata om Abdis flykt. Victor, som tidigare har gjort flera uppmärksammade kortfilmer – bland annat den prisbelönta ”Ta av mig” – ville inte berätta historien rakt upp och ner som en dokumentär. Det var inte förrän han kom över en novell av författaren Melker Garay om en komet som närmar sig jorden med full kraft, som han hittade formen för filmen – fragmentarisk, drömsk och hjärtslitande. Vi hör en berättarröst läsa från novellen med sina troskyldiga förhoppningar: snart kommer jag; jag blir säkert väl mottagen. Kontrasten till bildberättelsen är effektfull.
– Först den där vansinnigt långa resan och sedan vänta på besked om man får stanna eller inte – det är två olika helveten. Det ena är väldigt fysiskt och farligt, medan det andra är en annan slags resa. Det är sorgligt att Abdi har bott här i flera år, men ändå är kvar på ruta ett eftersom han inte får uppehållstillstånd. Många av dina internationella vänner ser dig säkert som svensk nu, säger Victor till Abdi som nickar och ber om en portionssnus.
Abdis öde har engagerat fler. RFSL Umeå har på olika sätt uppmärksammat hur Abdi och andra hbtq-flyktingar behandlas. Sedan de nya tillfälliga asyllagarna infördes 2016 har det blivit mycket svårare för gruppen att få uppehållstillstånd. Det finns fortfarande de som får stanna, men de ska bedömas som trovärdigt homosexuella av Migrationsverket. Abdi Aziiis genomgick flera intervjuer och fick frågor som ”Fanns det någon klubb där ni brukade träffas?” och ”Hur blev du homosexuell?”
– Det går inte att svara på. Det är ju inte så i Somalia att man träffas någonstans eller pratar om sådant. De har ingen aning om hur det är där! Jag visste inte vad jag skulle säga.
Uppmärksammas mer
Med filmen ”Kometen” hoppas Abdi Aziis och Victor Lindgren att hbtq-flyktingars svåra situation ska uppmärksammas mer. Dessutom skriver Abdi på en bok om sitt liv med hjälp av Christer Edeholt från RFSL Umeå. Arbetstiteln är ”Kalla mig inte 26D”. Det var så han blev kallad i fängelset på Malta – fånge 26D. Bara ett nummer, inget namn; avhumaniserad. Men Abdi vill gärna ha ett lyckligt slut på sin bok.
– Jag vet inget om min framtid. Det är jättesvårt. Men jag skulle vilja ha med ett bra besked från Migrationsverket i min berättelse. Jag vill vänta på det.