BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– När jag först hörde talas om buen vivir, eller sumak kawsay som det heter bland urfolk i Latinamerika, tyckte jag det lät flummigt. Men vartefter jag förstod mer av tankegångarna så fick jag en ögonöppnare, säger Anika Agebjörn, huvudförfattare till boken som kommer ut i dagarna.
Nå harmoni med sig själv
Den grundläggande principen i sumak kawsay handlar om relationer, däribland att nå harmoni med sig själv, med andra personer, familj, vänner, samhällsgemenskap och med naturen. En annan princip är den cykliska synen på tid, att allt återvänder – som i det gamla bondesamhället – tid för sådd, för skörd, för vila. Det gör människorna mer medvetna om historien och om naturen, till skillnad från den västerländska linjära tid som mer fungerar som en enkelriktad pil med riktning mot framtiden.
I Bolivia – där cirka 70 procent av invånarna tillhör urbefolkningen – och i Ecuador har grundtankarna i sumak kawsay skrivits in i grundlagen.
– Där förs diskussioner om filosofin och den ekonomiska tillväxten både på politisk och akademisk nivå, och i sociala rörelser.
Just detta, att den ekonomiska tillväxten ifrågasätts och att en annan livsfilosofi lyfts fram på högsta politiska nivå, är en anledning till att Anika Agebjörn skrivit boken.
– Det är så lätt att klimativrare i Sverige och Europa avfärdas som nördiga, några man skrattar åt, ett gäng utflippade romantiker. Men här har politiken legitimiserats.
Samtidigt finns en risk för att värdena och politiken kommer att marginaliseras genom det västerländska inflytandet, det är farhågor som behandlas i ett kapitel.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Med boken vill Anika Agebjörn bidra till en diskussion, inge ett hopp om att det går att få med politiker att ifrågasätta tillväxtmål, men också lyfta livsviktiga frågor om grundläggande värderingar och vad som verkligen är viktigt i livet.
Hon har varit politiskt aktiv i många år, inte minst i miljörörelsen. I boken ges två exempel på framgångsrik svensk miljökamp, med inslag av den latinamerikanska urbefolkningens filosofi. Det är kampen för att bevara Ojnareskogen på Gotland och gruvstriden i Kallak/Gallók.
– Jag ville visa några exempel där människor förmår hålla ihop och samarbeta. Det handlar om att bygga starka organisationer, att vi litar på varandra och inte sviker. Jag har verkligen tänkt på just det, hur viktigt det är att vi i föreningssammanhang vårdar och värnar varandra, annars orkar ingen hålla ut.
Pengarna eller livet ges ut på det Mjölbybaserade förlaget Atremi med viss sponsring från Latinamerikagrupperna och Färnebo folkhögskola. Om boken säljer i uppåt 150 exemplar är tryckkostnaderna i hamn.
– Mitt mål med boken är inte att bli rik, bara att förändra världen, säger Anika Agebjörn med ett skratt.