Två våningar ned i Malmös ännu inte invigda stadsarkiv har hundratals hyllmeter av svensk seriehistoria tagit plats. Svenska Seriearkivet har flyttat från Lund till Malmö. På önskan av Malmö Stad.
– Ja, de ringde och erbjöd oss plats, säger Fredrik Strömberg, ordförande i Seriefrämjandet, organisationen som driver seriearkivet.
– Och vi tackade ja för fördelarna är så många. Malmö en seriestad och det är här Seriefrämjandet organiserar Seriecenter i Mazettihuset. Därmed hamnar arkivet nu alltså mittemot vårt kontor.
Mer utrymme och mer pengar
Närheten gör till exempel att det blir enklare att visa internationella gäster arkivet, bara några steg tvärs över gatan, och det blir mindre bökigt att få tag i material för trycksaker så som tidskriften Bild & Bubbla. Det blir också betydligt lättare att visa allmänheten arkivet – som kan få tillgång till det genom bokning.
– Vi får dessutom mycket mer för pengarna här. Mer utrymme och tillgång till arbetslokaler bland annat.
”Vi ville spara mycket mer”
Ursprunget till arkivet kommer från en undersökning Serifrämjandet drog i gång i början av 2000-talet. Hur sköter de svenska arkivinstitutionerna serier? Svaret var nedslående. De sköttes inte bara dåligt, mycket material var stulet utan att ersättas. Än värre – ingen verkade ta det på allvar.
– Dessutom var det mest trycksaker som sparades så som serietidningar. Vi vill spara mycket mer. Allt som omger en viss kultur ska sparas.
Exempel på det senare är till exempel korrespondens mellan tecknare och redaktörer, men också udda attiraljer som tavlor och tallrikar med tryck, allt med en koppling till svensk serieutgivning.
Seriefrämjandet började alltså arkivera själva. De skaffade sig först lokal i Lund. Till en början var det sin egen historia de grävde fram ur medlemmars källare. Ganska snabbt växte det till att innefatta hela den svenska seriehistorien. Och vad som egentligen är intressant för framtidens forskare är svårt att sia om. En penna från Bamses skapare Rune Andreasson? Fredrik Strömberg nickar.
– Ja, en sådan pryl skulle också vara intressant. En lika intressant fråga är när tecknade serier går in i andra kulturer. Serietecknare målar barnböcker och skriver prosa. Det ska också bevaras om du frågar oss.
Förtjust och bekymrad
Fredrik Strömberg lyfter upp en tavla som föreställer Alfred E Neuman. Just den här typen av kringprodukter är roliga, men svåra att arkivera. De är otympliga.
– Jag köpte in en byst en gång på en loppis, och gav den till vår ansvarige arkivarie Thomas Storn. Han var lika förtjust som bekymrad, säger Fredrik Strömberg. Han skrattar åt händelsen.
”Vi vill inte ha ett dött arkiv”
När arkivet startade var det unikt. I sitt omfång är det i dag fortfarande unikt. Men på de tio år som har gått har andra länder i Europa samt USA förstått vitsen med att aktivt spara och bevara sin seriehistoria. Både Frankrike och Belgien har arkiv. Samtidigt växer det svenska arkivet hyllmeter för hyllmeter. Dels genom donationer, dels för att serieförlagen skickar ett exemplar av alla tidningar de ger ut till arkivet.
I och med flytten till Malmö och tillgången till arbetslokaler ökar möjligheten att aktivt börja digitalisera arkivets innehåll, något Seriefrämjandet har planerat att göra ett tag. Dessutom kan man sätta ihop utställningar i Malmö Stadsarkivs utställningssal baserat på arkivmaterialet.
– Vi vill inte ha ett dött arkiv. Det ska vara tillgängligt, och utställningarna blir en del av det, säger Fredrik Strömberg.
