Det var hans vilja att verkligen gestalta människorna i Hammarkullen och berätta deras historier som gjorde honom unik. De delarna har Göteborgs stadsmuseum tagit fasta på i sin nya utställning ”Jobba, leva, bo – Bilder av ett samhälle”.
– Blicken är inte riktad mot upphovspersonen utan i stället är det berättelserna som är i fokus, precis som i Jens eget arbete, säger Niclas Östlind, curator.
”Ska vara en fond”
Hade ”Jobba, leva, bo” hängts på ett konstmuseum så hade troligtvis de enskilda fotografierna satts i centrum och upphöjts. Här bilder de i stället ett myller genom mängden som täcker de stora väggarna.
– Tanken är att de ska vara som en fond och att bilderna går ihop. Jens var en del av en rörelse där det ”fina” inte var det viktiga, utan han bejakade det dokumentära och att skildra människorna, säger Niclas Östlind.
Han är universitetslektor i fotografi vid Akademin Valand och har curerat utställningen i samarbete med Stadsmuseet. Han talar varmt om Jens S Jensens betydelse som fotograf, men understryker även Jensens otroliga förmåga att verkligen komma människor nära. I utställningen ingår 200 av hans bilder från både Hammarkullen och ett projekt där han följde arbetare på Volvo. Till det tillkommer även ett tiotal berättelser ur Jensens böcker ”Hammarkullen” från 1974 och ”Dom kallar oss bilbyggare” från 1978.
– Jag ska inte kalla hans skildringar intervjuer, för det är de inte. Jens satt och ”surrade” med människor och lät bandspelaren gå. Sedan transkriberade han allting och läste sedan igenom det igen med personerna, säger Niclas Östling.
Donation från sönerna
Jens S Jensen avled i cancer 2015 och bilderna har valts ut från tusentals negativ som ingick i en donation av hans samlade arbete som Stadsmuseet förvärvat av hans söner Jakob och Jesper Jensen.
Men museets arbete har inte stannat vid att sammansätta Jensens fotografier och berättelser. De har även tagit in hans arbete i vår samtid. Nya berättelser från de som bor i Hammarkullen idag samsas med nytagna porträtt av en annan världsberömd göteborgsfotograf, Annika von Hausswolff. Hennes bilder är i färg, vilket understryker kontrasten till Jensens svartvita verk. I en mindre del av museet har även Hammarkullens fritidsgård Mixgården flyttat in. Även på 1970-talet var den lokala fritidsgården helt avgörande för ungdomarna som bodde där då och under de fyra decennier som Jensen skildrade förorten hann han lära känna många generationers yngre invånare.
– Han var ofta på gården och pratade med ungdomar och fotograferade, berättar Teddy Paunkoski som arbetar på Mixgården.
Då som nu så fanns det problem i den socioekonomiskt utsatta stadsdelen. Men det finns annat som både är sig likt och skiljer sig.
– Ungdomarna har genom Jens böcker fått historien om Hammarkullen. De ser att det är samma problem och samma rubriker i tidningen som nu, men personerna ser inte likadana ut, säger Teddy Paunkoski.
Byggdes för kärnfamiljer
Lägenheterna i Hammarkullen byggdes för svenska kärnfamiljer med två barn. Idag är det betydligt mer trångbott, men de flesta som arbetar, arbetar fortfarande på Volvo.
”Jobba, leva, bo” öppnar på lördag och hänger sedan kvar till 22 september 2019.