Det viner kallt på Askimsbadets badpir och termometern visar på fyra minusgrader i luften när Marja kliver ner längs stegen och gradvis försvinner under vattenytan. Till slut släpper hon taget och hoppar ner i vattnet, utan att ge ifrån sig ett ljus. Hon kliver upp ur vattnet och klär på sig en morgonrock.
– Du fryser mer än vad jag gör, säger till ETC:s reporter som lite huttrande står på piren iklädd vinterjacka och halsduk.
Badkollegan Anna hoppar till och med i vattnet två gånger.
– Det är fem plusgrader i vattnet. Inte så illa, säger hon.
Vana badare
De är vana vinterbadare. De är medlemmar i Askims bastu och bastar och badar en till två gånger i veckan under fler år. Enligt bastuns ordförande Kajsa Grönkvist har man under nu pandemin begränsningar gällande antalet personer i bastun åt gången och välkomnar enbart medlemmar, till skillnad från tidigare då alla fick komma mot en kostnad. Detta har lett till att antal medlemmar ökat lavinartat.
– Plötsligt ville de som tidigare inte var medlemmar, utan betalade varje gång de ville basta, bli medlemmar, säger Kajsa Grönkvist.
Men även innan pandemin så bastuklubben ett ökat intresse.
– För två år sedan så hände plötsligt något. Det var en ny trend. Men det är inte att basta som har blivit trendigt, det är att kallbada, säger Kajsa Grönkvist.
Hos Saltholmens kallbadhus har medlemsantalet för badet och bastun tvärtom minskat under pandemin. Enligt ordförande Lena Stålby beror det troligen på att deras stammisbesökare främst är äldre personer som håller sig borta på grund av smittorisk och att bastun varit stängd för renovering sedan i höstas. Innan pandemin såg man däremot en tillströmning av besökare.
– Från förra hösten och fram till mars hade vi jättehög beläggning, folk stod utanför i kö folk för att basta. Om inte covid-19 inte kommit hade det kanske exploderat, jag vet inte, säger Lena Stålby.
Ett nakenbad
Enligt henne är deras kallbadhus lite speciellt eftersom det är ett nakenbad. Hon är osäker på om trenden med att kallbada påverkar deras klientel så mycket.
– Våra medlemmar är personer som uppfostrats med den här kulturen med att nakenbada. Det är få nya medlemmar som aldrig badat nakna som kommer hit. Vi ser att det finns en trend med att kallbada nu, men jag är osäker på om de yngre personerna hittar hit. Men vi har fått mycket förfrågningar från yngre, så det ska bli intressant att se vad som händer när vi öppnar bastun igen, säger Lena Stålby.
Önskan om fler bad
Bland göteborgare verkar det finnas en önskan om att öppna fler utomhusbastus i staden. Det har under vintern inkommit två medborgarförslag gällande detta – ett om att bygga en ny bastu vid Härlanda tjärn och ett annat om en ny ”vinterbastu” vid Bergsjöbadet. Båda har fått över 200 röster också ska därför tas upp i park- och naturnämnden för beslut. Förra vintern behandlade nämnden ett annat medborgarförslag om en utomhusbastu i Sillvik och gav då förvaltningen i uppdrag att utreda frågan. Utredningen visade att den aktuella bastun skulle kosta 2,3 miljoner kronor i investeringskostnader plus drift- och underhållskostnader. Med vetskap av detta förslog förvaltningen att inte prioritera de ekomiska resurser till bastun och nämnden gick på samma linje. Men enligt Jenny Olsson, avdelningschef för offentliga utemiljöer på Göteborg Stad, var det inte själva bastubyggnaden som skulle ha blivit för dyr.
– Det handlade om att det inte fanns vintervatten på platsen där bastun efterfrågades. Det var inte själva byggnaden som stoppade, utan att det inte fanns avlopp och infrastruktur för en bastu där. Sedan kräver en bastu också service och personal som ska underhålla den, säger hon.
Välbesökt bastu
Göteborgs allmänna bastu i Frihamnen kostade omkring fyra miljoner kronor att uppföra och kostar omkring 10 000 kronor per år i drift och underhåll, plus elkostnader. Bastun har sedan den öppnade 2015 varit välbesökt.
– Den är superpopulär. Det är en riktigt bra investering, verkligen. Passalen har varit ansvarig för driften sedan 2015 och jag har aldrig upplevt någon aktivitet som varit så välfylld, så många människor vill komma och vill vara en del av det, säger Ia Kjellsdotter, verksamhetsledare för Passalen.
Förra året hade bastun 4 342 registrerade besökare, trots att den var stängd under delar av vinterhalvåret på grund av pandemin, och året innan registrerades 7 040 besökare. Enligt Ia Kjellsdotter är bakgrunden till att bastun byggdes att man såg att det fanns en efterfråga hos medborgarna.
– När vi frågade göteborgare om önskemål om vad som skulle finnas i Jubileumsparken så svarade många att bada och att vara nära vatten, säger hon.
Etablerades på 60-talet
Kajsa Grönkvist berättar att Askims bastu etablerades på 60-talet när många finländare bosatte sig i Göteborg och att det till en början nästan enbart var män som bastade. I dag är 60 procent av gästerna kvinnor och 40 procent män.
– Förr var en idrottskultur kring att basta. Det var män som hade spelat fotboll eller någon annan sport. Men nu är de nya medlemmarna kvinnor som bastar och badar av hälsoskäl. Den trenden ser vi hela tiden, säger Kajsa Grönkvist.
Hon menar att hälsoeffekter med att kallbada har uppmärksammats mycket de senaste åren och att detta har gjort att bastubad fått ett uppsving.
– Intresset ökar även bland den yngre generationen. Tidigare var de mest äldre personer, men nu kommer kvinnor i trettioårsåldern hit, säger Kajsa Grönkvist.
Rön visar på fördelar
Det de nya forskningsrönen säger är att dopp i iskallt vatten sätter igång fysiska reaktioner i kroppen. Det får kroppens värmesystem att börja jobba samtidigt som hormoner utsöndras, bland annat stresshormonet noradrenalin och må bra-hormonet endorfin, och detta ska öka välmåendet på flera olika sätt. De frälsta vinterbadarna Anna och Marja pekar på flera fördelar.
– Börjar man vinterbada så slutar man inte. Man mår bra av det. Det minskar bland annat stress och psykisk ohälsa, säger Marja.
– Man blir väldigt klar i huvudet efter man har badat. Det är som att vissa sköljer ansiktet i kallvatten för att vakna till. Kallt vatten gör att man piggnar till, säger Anna.
