Under de senaste hundra åren så har den byggda miljöns design allt mer kommit att domineras av raka linjer, skarpa kanter och repetitiva mönster. För att hantera dessa intryck använder vår hjärna mer syre än vanligt, vilket kan leda till huvudvärk eller till och med epileptiska anfall. Detta kan låta bisarrt, men faktum är att det vi ser är en avgörande faktor för hur vi uppfattar omgivningen som vi befinner oss i.
Precis som vissa miljöer kan leda till negativa hälsoeffekter, kan andra leda till positiva. I en studie av två patientgrupper hade den ena gruppen utsikt mot en tegelvägg och den andra mot en park med vackra träd och buskar. Det visade sig att den senare gruppen inte bara behövde mindre smärtstillande utan dessutom fick färre postoperativa komplikationer så som huvudvärk, illamående och yrsel. Man kunde även konstatera att ljus och omväxlande färger bidrog till ett snabbare tillfrisknande. Detta tillfrisknande var objektivt mätbart.
Under miljoner år har människan nämligen utvecklat ett sinne för att tolka och navigera i sin omgivning. Vi är programmerade för att ta in naturens böljande, varierande former och symmetrier. Naturen har sitt eget sätt att kommunicera och vår förmåga att tolka detta språk har hjälpt oss att överleva. Betyder dessa moln att det snart blir regn? Är den här växten säker att äta? I vilken riktning ska jag gå för att finna skydd?
Människan har i mångt och mycket lämnat denna värld för att i stället bygga en egen. Vi behöver inte längre navigera dagligen i naturen för att kunna överleva, men våra instinkter verkar i till stor del hänga kvar. Även om trender kommer och går så verkar vissa fenomen vara tidlösa, och djupt rotade i oss. Naturen är till exempel uppbyggd på matematiska principer så som det gyllene snittet, symmetrier och fraktaler. Att dessa även återfinns inom konsten och arkitekturen från alla tider och alla kulturer är förstås ingen slump. Naturens harmoniska principer skapar vad man närmast kan kalla en skönhetsupplevelse. De får oss att må bra och det hjälpte våra förfäder att överleva.
Så länge människan skapat boendemiljöer har dessa principer använts för att skapa skönhetsupplevelser. Såväl de mest påkostade palats som de enklaste torp har historiskt sett utgått från att inte bara vara praktiska utan även tilltalande för ögat. ”Arbetarklassen förtjänar både skönhet och funktionalitet”, hävdade den brittiske formgivaren och socialisten William Morris. Hans mål var att skapa en vackrare värld genom att hämta inspiration från historien och den kunskap som vi hämtat från naturen. Morris kämpade in i det sista för att de mjuka värdena inte skulle glömmas bort i och med industrialismens framfart. Kampen gick dock, som bekant, förlorad.
För snart hundra år sedan togs nämligen ett kontroversiellt beslut att frångå skönhetens principer inom arkitekturen. Med den industriella revolutionen följde en stor tilltro till maskinen och till följd av denna utvecklades modernismen som en ideologi och en arkitektonisk stil. Detaljer ansågs vara sentimentalt krimskrams och känslor irrationella störningsmoment. De mjuka värdena skulle rationaliseras bort. Man började relativisera skönhetsupplevelser och tala om att människan skulle vänja sig vid den nya arkitekturen. Det var dessa ideologiska principer som låg till grund för att vi rev våra innerstäder och byggde våra förorter för ungefär 60 år sedan. Dessa tankar lever mångt och mycket kvar idag, vilket får sitt konkreta och fysiska uttryck i vår gemensamma livsmiljö. De raka linjernas arkitektur är minst lika vanlig idag som under mitten av 1900-talet.
På senare tid har detta dock börjat ifrågasättas allt mer, då vi inte alls verkar ha vant oss vid den modernistiska stilen. Faktum är att denna arkitektur inte verkar mer populär idag än när den tillkom, vilket stärker de kritiker som anser att arkitekturen bör anpassas efter människan – inte tvärtom. Dessa insikter växer dessutom samtidigt som vi ser ett ökat fokus på mjuka värden i övriga branscher. Vi går inte till restauranger bara för att äta oss mätta, utan söker en helhetsupplevelse där personalens bemötande och inredningens design är minst lika viktiga som maten i sig. Vi köper inte en soffa bara för att kunna sitta i den utan lika mycket för att skapa en ökad trivsel i vår hemmiljö. En jacka är inte bara ett skydd mot väder och vind, utan en symbol som säger något om vilka vi är.
Inom arkitekturen går omställningen dock långsamt. Trots att vår fysiska miljö angår och påverkar oss alla är det nämligen en relativt odemokratisk konstform. Invånare och besökare konsulteras sällan angående deras preferenser angående den exteriöra arkitekturen. Därmed skiljer den sig från i princip alla andra varor, där företagen aktivt försöker tillfredsställa slutanvändaren. I stället formas våra livsmiljöer nästan uteslutande av politiker, arkitekter och byggherrar som, nästan slentrianmässigt, verkar fortsätta på samma spår.
I centrala Europa har de mjuka värdenas återkomst börjat manifestera sig i fysisk form. Tyska städer så som Frankfurt och Dresden har valt att riva delar av sina innerstäder i modernistisk stil för att rekonstruera den äldre bebyggelsen. Frankfurt, Dresden och Potsdam är tyska städer som har valt att gradvis riva de nedgångna modernistiska stadskärnorna och i stället satsa på att rekonstruera eller efterlikna den försvunna äldre bebyggelsen. I Storbritannien har man i samråd med invånarna börjat bygga hela stadsdelar i tidlös klassisk stil, då denna utgår från naturens matematiska principer, färgrikedom och varierande former. Nyligen inrättade den brittiska regeringen även något som närmast kan översättas till ”Bygg bättre, bygg vackert-kommissionen” för att tillgodose att även skönhetsvärden inlemmas i ny bebyggelse. Sir Roger Scruton heter kommissionens talesperson och han hävdar att skönhet inte bara är något subjektivt utan ett universellt och mänskligt behov.
I Sverige har detta ännu inte fått något brett genomslag i stadsbyggandet, men att folkrörelser som Arkitekturupproret på bara några år samlat så mycket som 35 000 medlemmar på Facebook vittnar om att någonting håller på att hända. Dessutom har enstaka strider som kan få stor betydelse för framtidens arkitektur också börjat blomma upp.
I Växjö vill företagaren Björn Sundeby bygga en större byggnad inspirerad av klassiska skönhetsvärden. Motståndet har dock varit kompakt från modernistiskt skolade arkitekter som menar att det bygget bör stoppas då sådana estetiska uttryck inte ”speglar vår tid” och därför bör anses som bakåtsträvande. Det folkliga och politiska stödet för huset har dock varit stort och efter flera års kamp har bygget nu fått klartecken.
Samtidigt utspelar sig en liknande strid i Göteborg. Företaget Newhouse, ett klädföretag som enligt egen utsago verkar för det som är ”äkta, naturligt och tidlöst”, har ända sedan 2011 kämpat för att få uppföra en byggnad enligt klassiska arkitektoniska principer. Tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret föreslog avslag då de ansåg att stilen är ”historiserande”. Politikerna i byggnadsnämnden har dock helt gått emot tjänstemännen och menar att det inte finns tillräckliga skäl för att stoppa bygget. Johannes Hulter (S) motiverar det bland annat med att den modernistiska stilen som dominerat under så lång tid är illa omtyckt av göteborgarna och att det borde vara mer klassisk stil i nybyggen. Närmast väntar en överklagandeprocess där kontorshuset kan stoppas på nytt, men striden säger onekligen något om vår samtid. De raka linjernas arkitektur ifrågasätts alltså inte bara längre i teorin, utan även i praktiken.
Dessa exempel kan mycket väl vara ett tecken på ett större paradigmskifte inom arkitekturen och begynnelsen för en ny syn på utformandet av vår gemensamma livsmiljö. Kanske är framtidens arkitektur den som inte bara tillgodoser människans grundläggande funktionella behov, utan även tillfredsställer våra psykologiska och känslomässiga anspråk. Det verkar trots allt finnas goda incitament för att låta de mjuka värdena och naturliga värdena få plats även i den mänskligt skapade miljön.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
