När jag ringer henne över Facetime ligger hon i horisontalläge i sin vardagsrumssoffa med kameran riktad snett upp mot ansiktet, av vilket jag under stora delen av samtalet bara ser en skarpt exponerad haka och mun. I den senare bearbetas jordgubbarna.

– De här köpte jag på Ica Maxi i Bollnäs. Tjugo kronor asken. Tjugo kronor. När man kunde ha plockat dem själv.

Sören Karlsson, av säkert rimliga anledningar kallad ”Sulo”, är också med i samtalet, om än från Stockholm. Han jobbar också med grodperspektivet, men lyckas för det mesta infoga hela ansiktet i kamerans rektangel. 

Är Dagens ETC att lita på?

Från att under femton år ha varit Kikki Danielssons musikaliska parhäst (det inleddes med att ”Sulo” skrev lejonparten av hennes comebackalbum ”Första dagen på resten av mitt liv” 2011) har samarbetet dem emellan utvidgats.

Häromåret skrev han en biografi över Kikki med namnet ”Du vet ingenting om mig”. Och nu har de två på Sörens initiativ startat en podd som heter ”Bra vibrationer”, efter monsterhiten från 1985. Det är med anledning av podden som jag beviljats tillträde till det aktuella jordgubbssamkvämet. Men innan vi hinner komma in på det ämnet ombeds jag förklara vad det egentligen är för någon tidning jag företräder.

– Kikki frågade mig, vad tusan är Dagens ETC för någonting? Du kanske kan förklara, säger Sören Karlsson. 

Jag säger något om att det är en dagstidning som vilken som helst, men med en rödgrön profil. Finns den i papper? Jajamän. Blir man som reporter av redaktionen i regel utsänd för att få en på förhand bestämd vinkel bekräftad eller står vi så att säga i sanningens tjänst? Alternativ nummer två. Jag tillägger att ett utmärkande drag för tidningen är att dess läsare är mycket förtjusta i Kikki Danielsson.

Nästa år: Stockholm Marathon

Jag måste säga att det är lite ovanligt att intervjua någon som ligger ner. 

– Jag ramlade för ett tag sedan. Så jag vilar benen. Med min son ska jag köra lite övningar för höfterna, säger Kikki Danielsson.

Hon tillägger att sonen är fotbollsspelare. Förhoppningsvis sitter han inne på några tips och trix. I sådana fall blir det ”Stockholm Marathon nästa år”.  

Vill ni berätta lite om podden?

– Nej!, säger Kikki Danielsson.

Voluminöst och utdraget skratt följer på detta. 

Sören Karlsson tar vid:

– När vi skrev ”Du vet ingenting om mig” så byggde jag det på saker Kikki berättade för mig, men det kom hela tiden nya historier och jag fick inte plats med alla i boken. De bästa samtalen hade vi när vi suttit på bussar och i loger och då tänkte jag att vi naturligtvis ska ha en podd. Och så fick vi reda på att det inte görs så många poddar för åldersspannet 50 plus. Då tänkte vi att då fyller vi den vita platsen på kartan. 

Jag och ”Sulo” kan prata om allting, högt och lågt. Det tror jag är nödvändigt

Krisande femtioplussare

Enligt Kikki Danielsson skulle det inte vara fel om hon och Sören Karlsson genom podden skulle kunna få ett genomslag som influencers för ”krisande femtio-plussare”. Viktigt för henne att hon och parhästen ska kunna vara totalt uppriktiga i podden. 

– Jag och ”Sulo” kan prata om allting, högt och lågt. Det tror jag är nödvändigt om man har en sådan här podd, att man kan prata om högt och lågt. Sådant som är roligt och även om sådant som inte är lika roligt. 

När intervjun genomförs har tre avsnitt av podden spelats in. Några givna stolpar har redan utkristalliserats. I varje avsnitt gör de två en djupdykning i en av Kikki Danielssons låtar, det fikas och så deklameras en dikt. Gemytligt. Den som tar mest plats i podden är Sören Karlsson som agerar frågeställare och samtalsledare. 

– Vi ska nog gå ifrån att jag liksom intervjuar Kikki. Vi har pratat om det. Men vi skjuter från höften, improviserar och det nog först så att podden blev ett slags förlängning av vårt mellansnack på scenen. Men vi ska nog utveckla det. 

– Jag kan börja grilla dig lite i stället, säger Kikki Danielsson. 

Ni har spelat tillsammans i ungefär femton år. Var det en vänskapsförälskelse vid första ögonkastet?

– Nej! säger Kikki Danielsson.  

Sören Karlsson skrattar aningen nervöst. 

– Vi funkar ju rätt bra ihop. Mycket baseras nog på den fantastiska humor som vi båda besitter, säger han.

Hur skulle ni beskriva er fantastiska humor?

– Den kommer från röva, säger Kikki Danielsson. 

Från röva?

– Jag har väl märkt i hela mitt liv hur viktigt det är med humor. Att man kan skratta ihop. Som ”Sulo” säger, man kan ju skratta åt nästan allt. I podden har vi ju mest mig som slagpåse, kan man säga. Jag berättar mina gamla minnen, allt tokigt man har gjort. 

Smygfotade munsår

De två kommer in på temat journalister och löpsedlar. Dras man med sådana besvär i sitt liv måste man utveckla ett gott sinne för humor. 

Kikki Danielsson berättar att hon en gång blev intervjuad i sitt hem av en kvällstidningsreporter, innan den avslutande fotosessionen satt hon osminkad och pratade, den medföljande fotografen lovade henne att hen inte skulle ta några bilder innan hon hunnit lägga sin makeup. 

Det är bara några Kalle-Tjosan-figurer som skriver ”jag vill bli din vän”

– Jag tror att jag hade munsår och grejer. Och naturligtvis smygtog fotografen en bild på mig innan jag sminkat mig. Sedan kom artikeln ut dagen före julafton. Jag var i affären, precis då de bytte ut löpsedeln. Där visades mitt osminkade ansikte. Rubriken var: ”Kikki svårt sjuk”. Och där står jag i kassakön. Hejsan. 

Genom åren har hon vant sig vid att det framför allt är två teman som journalister är intresserade av när det gäller Kikki Danielsson: hennes hälsa och hennes karlar. Sören Karlsson säger att de därför – i avsikt att ta udden av kvällspressens upptagenhet vid hennes kärleksaffärer – valt att göra det till en följetong i podden. 

Genom ”Bra vibrationer” ska Kikki Danielsson finna den stora kärleken. 

Hur går det med den saken?

– Det har blivit en väldig ökning av män som hör av sig på Facebook. 

Har du hittat några lämpliga kandidater?

– Det är bara några Kalle-Tjosan-figurer som skriver ”jag vill bli din vän”. 

Hon vänder på sig i soffan och drar fram en kudde. Hon konstaterar att ordet ”hugdealer” står tryckt över fodralet. 

– Det här är så nära någon kontakt av den typen jag kan komma. Förutom att jag nu tittar på två karlar på telefonen.

Kikki blir finkultur

Den som väntar på ny musik från Kikki Danielsson väntar för stunden förgäves. Något nytt album är inte i görningen. Däremot ska hennes liv bli teater.

Nästa år sätts ”Du vet ingenting om mig” upp som en monolog på Teater Brunnsgatan 4. Guldbaggebelönade Ia Langhammer ska spela Kikki Danielsson. Den verkliga förlagan säger sig vara skräckslagen.

– Jag har ju aldrig varit med om en sådan grej, att sitta där i publiken och se henne när hon tänker mina tankar. Hur jag kommer att reagera… Det vet jag inte. 

– Det är väldigt få kvinnor som gör monologer, säger Sören Karlsson och tillägger att det ska ”bli intressant att se hur journalisterna ska bete sig nu när Kikki blir finkultur”. 

Är det något du hade uppskattat, att bli sedd genom det finkulturella rastret?

– Nej, finkultur har jag ju aldrig varit. Men jag trodde väl aldrig att jag skulle bli en artist över huvud taget. Musik älskar jag över allting annat men sådant där hobbyliknande gjorde man på helger när man skulle ha roligt. Att stå där på Melodifestivalens scen, det hade jag aldrig drömt om. Men jag har haft mycket kul på vägen. 

Väntan på den kungliga medaljen

Apropå journalister och deras vinklar. En fördel med att ha en podcast, säger Kikki, är att hon nu tillsammans med Sören Karlsson kan sitta och dissekera en intervju som denna inför publik. Som vilken rubrik den där killen från Dagens ETC kan tänka sig välja. Jag frågar vilken hon hade föredragit. 

– ”Ja, äntligen får vi se Kikki i hennes fulla blom!” Antingen den eller: ”Blomknoppen har slagit ut!” Och sedan dör jag.

Varpå hon korrigerar sig själv:

– Nej, jag kommer att hålla på ända till jag får en medalj av kungen. Även fast jag inte bor i Stockholm.

Han får väl komma hem till dig i Bollnäs?

– Ja, han får komma hit till Bollnäs.