BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Förvaltningen vi samarbetar med har som mål att arbeta med hållbar livsstil. De såg att de inte kan detta lika bra som oss, samtidigt som vi som förening inte har haft resurserna och kanalerna, säger Emma Öhrwall som är en av initiativtagarna till KEG.
I centrum och i riktning mot Majorna ser det nästan plottrigt ut på kartan. Runt Torslanda, Gamlestan och Johanneberg är det tomt – men det kommer.
– Av dem som har en fysisk besöksplats så finns det en kärna i centrum. Men det är också bra att vi kan visa för staden att i den här stadsdelen finns ingenting, nästa cykelkök kanske borde ligga där. Vi vill att det ska bli hyperlokalt, och kartan kan möjliggöra att man arbetar aktivt för att det blir noder över hela staden, säger Emma Öhrwall.
Föreningen propagerar för tillgång framför ägande och sedan ett år har de samlat människor som är engagerade i allt från cykling till odling. Tillsammans har de sållat fram och placerat verksamheterna på kartan. Kriterierna är att verksamheten ska vara öppen för alla, eller åtminstone alla som är bosatta på en viss plats. De ska också vara gratis eller till självkostnadspris och det måste finnas ett lokalt community. Det innebär att traditionella andrahandsaffärer och stora organisationer som saknar specifikt lokalt engagemang inte finns med. Vidare ska syftet vara att underlätta utbyten mellan privatpersoner, främja att man hyr, byter, delar eller ger bort saker och verksamheten bör vara småskalig.
– Vårt urval blir intressantare och bättre om det visar saker som annars lever under radarn. De flesta av dem som är med har ingen nämnvärd reklambudget, här får de utrymmet som de förtjänar, säger Jonathan Mattebo Persson på KEG.
Har hittat överraskningar
En del av kartans punkter är omtalade i media eller i sociala forum, men även kartans skapare har hittat överraskningar.
– I arbetet med kartan har jag lärt mig att det finns offentlig frukt som man får ta till eget bruk! Det tyckte jag var så himla goda nyheter och roligt att berätta om. Det finns fem offentliga fruktlunder och det är allemansrätten i urban stadsmiljö, säger Jonathan Mattebo Persson.
Politisk vilja till sharing city
Just nu gör kommunen också en förstudie för att göra Göteborg till en så kallad sharing city. Projekten är separata, men kartan är ett gott steg på vägen mot delandets stad och samarbeten är viktigt.
– Det finns inget officiellt beslut, men vi i gräsrötterna skulle kunna säga att vi är en sharing city. Det jobbas med det på många nivåer i staden och det finns en politisk vilja. Det finns allaredan många verksamheter och initiativ, främst från civilsamhället och den offentliga sektorn men också den privata sektorn är på gång, säger Emma Öhrwall.
– Vi uppmuntrar ju att Göteborg blir en sharing city och hittar sitt sätt att vara det på. Olika städer har tagit olika positioner och till exempel skiljer sig Amsterdam mot Seoul på många sätt. Det är vackert att det är en medskapande process, säger Jonathan Mattebo Persson.
De konstaterar att det inte riktigt finns några specifika kriterier, men i takt med att en gemensam vision växer sig starkare går det framåt.
– Vi i Göteborg ligger definitivt längst fram Sverige! Näst efter kommer Malmö där gräsrötterna är starka, men vi har kommit ett steg längre eftersom vi har det i stadens budget och många här har samma riktning nu. Fast vi är måna om att hjälpa varandra mellan städerna, vi vill inte tävla utan samarbeta och lära oss av varandras processer, säger Emma Öhrwall.
