BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Förlaget nappade direkt
– Det är väl drygt tre år sedan jag upptäckte den här bokserien. Upplägget är en volym per nation, och då tänkte jag att det finns ju ganska mycket populärmusikforskning i Sverige, så det borde finnas underlag för en bok, säger Alf Björnberg, professor i musikvetenskap på Göteborgs universitet.
Han mejlade förlaget som nappade direkt och sedan var projektet i rullning. I akademiska sammanhang är modern musikhistoria skriven på engelska i princip synonymt med USA och Storbritannien. Därför kommer det ingen bok om de båda länderna i den här serien, men däremot hade exempelvis Italien, Spanien och Brasilien redan avhandlats när Björnberg och Bossius började dra upp skisserna för en bok om Sverige.
– Strukturerna kring hur boken ska se ut var ganska klara. I princip alla kapitel ska skrivas av forskare från det landet som boken behandlar. Utom det avslutande kapitlet som ska skrivas av en utländsk forskare med ett tydligt utifrånpespektiv. Men sedan har vi haft fria händer med det rent innehållsmässigt, säger Alf Björnberg.
"Tidigare ett väldigt gubbigt område"
I boken så märks förutom musik-vetare även sociologer, genusvetare, historiker, etnologer, medievetare och en socialpsykolog som alla har gett sin synvinkel på något inom svensk populärmusik. Vitt skilda ämnen som dansbanornas framväxt till Kajsa Widegrens analys av bandet The Knifes queera feminism har egna kapitel. Av 15 medverkande skribenter så är 5 kvinnor. Men en tillfrågad fick tacka nej av tidsskäl.
– Populärmusikforskning har tidigare varit ett väldigt gubbigt område. När det började starta upp på 80-talet så var det väldigt mycket gamla ”rock-grabbar” som intresserade sig. Det låter helt förskräckligt. Men i dag ser det mycket bättre ut. Internationellt så är det i dag ungefär 50/50 som forskar, säger Alf Björnberg.
Han och Thomas Bossius har förutom att vara redaktörer och skrivit både inledande kapitel och en avslutande diskussion med musikern Mikael Wiehe, skrivit ett respektive två egna kapitel.
– Jag har skrivit om ”Nordik beat”, alltså hur den svenska moderna dansmusiken växte fram. Mitt andra kapitel handlar om den svenska countryn. Så det är rätt kraftigt åtskilda ämnen, säger Thomas Bossius.
Hans projekt om svensk country har pågått ett antal år.
– Den artikeln bygger mycket på min tidigare forskning om countrymusik i Sverige. Nordik beat har jag inte forskat om innan, men jag har skrivit om svensk psykedelisk techno, psi-trans.
Nordik beat kommer från sent 80-tal, tidigt 90-tal då dj:er framför allt i Stockholm började göra remixer av house- och technolåtar.
– Denniz Pop var en av centralfigurerna som relativt snart startade Cheiron-studion. Där blev lite en brytning då han var intresserad av den mer kommersiella sidan medan andra ville hålla sig kvar i klubbarna. Själva Nordik beat-scenen varade bara två–tre år, men den lade grunden till många av de framgångar som bland andra Avicii och Swedish House Mafia sedan har haft.
Mytomspunnet ämne
Alf Björnbergs kapitel blickar längre tillbaka. Han har skrivit om censur inom Sveriges radio.
– Mitt kapitel är väldigt historiskt. Det har att göra med att jag har skrivit om Sveriges radio och musik i olika sammanhang tidigare. Här handlar det framför allt om 50- och 60-tal och hur man såg på musikcensur i Sveriges radio, förklarar han.
Den tiden och ämnet är lite mytomspunnet med prat om dödskallemärkningar i skivarkivet och annat.
– Men det finns förvånansvärt lite av den varan. Det finns censurdiskussioner på den här tiden kring vad man inte bör spela. Men överlag är det påfallande lite. Dödskallemärkning handlade bara om ett specifikt typ av fall, när man gjorde upp-popade varianter av klassiska verk. Då kunde det bli konflikt om kompositörens rättigheter, säger Alf Björnberg.
Made in Sweden hakar på musikhistorien vid tiden efter andra världskriget. En viss antydan till kronologisk ordning finns i upplägget och problematisering kring begreppet ”det svenska popundret” löper som en röd tråd genom många av forskarnas kapitel.
