Kära Selma
Jag läste nyheten om att den genomsnittliga penisen har blivit 24 procent längre under de senaste tre årtiondena. Det fick mig att tänka på ordspråket ”En stor kuk är en klen tröst i ett fattigt hem”. Ska det här vara någon slags evolutionär tröst i den ekonomiska krisen? Jag lutar mot nej.
Vad väckte nyheten för tankar i dig?
/Kristin
Kära Kristin
Jag ska inte ljuga, nyheten om penisens ökade storlek gjorde mig lite rädd.
Personligen har jag på ett estetiskt plan aldrig tilltalats av det manliga ideal som reproducerats under min livstid. Jag har snarare dragits till antikens synsätt där männen med små penisar symboliserade skönhet, värdighet och självbehärskning medan den välhängda mannen var förknippad med något djuriskt och korkat (förlåt Augustin Erba). Eller, som min norska vän som även är litteraturvetare uttryckte det när jag frågade honom om antikens penisideal:
”Den dydige mannen utmerker seg gjennom sitt lille kjønn, noe som viser at han ikke er hjelpeløs ovenfor begjæret, men at han styrer lemmet, han er dets mester.”
Trots att forskningsrapporten släpps under en ekonomisk kris baseras den på en utveckling sedan 1987, en period som präglats av supersizeifiering av det västerländska samhället. Kan det vara så att kapitalismen har fått ett, rent fysiskt, grepp även om det manliga könet?
/Selma
Kära Selma
Intressanta tankar! Men jag märker att du skriver runt frågan, därför ställer jag den rakt ut: Tycker du att storleken alls spelar roll för njutningen? Jag har stött på både pyttepenis och den stora varianten. Den första kändes inte alls, den andra resulterade i smärta. Slutsats: size matters och mellan är bäst.
Jag är 38 år, du är 26. Om vi förutsätter att våra sexpartners har varit ungefär jämngamla med oss, så borde du enligt studien ha haft sex med större penisar. Och värre kommer det att bli. Nu är jag orolig för våra systrar och bröder som ska behöva möta framtidens jättepenisar.
Din
/Kristin
Bästa Kristin,
Kanske är jag pryd, men jag håller helst mina sexuella preferenser för mig själv. Jag vill hellre diskutera antikens ideal och den kapitalistiska penisen.
Kram Selma
Hej igen,
Det är ok! Även jag är rädd för kapitalismens grepp om våra kroppar. Men jag är också besviken.
Forskarna har teorier om att den accelererande penislängden kan bero på hormonpåverkande kemikalier och hormonförändringar på grund av allt stillasittande.
Herregud. Varför är naturen en så usel kommunikatör?
Människan borde inte belönas för att vi är soffpotatisar som besudlar planeten – snarare tvärtom. Varför valde naturen just penis som medel för att kommunicera kemikaliekatastrofen? Straffa oss istället, så att vi förstår!
Annars blir det som när människor svarar på klimatkrisen med reaktionen ”Global upphettning? Äntligen skönt med lite värme!”.
Men.
Saken går förstås också att vända på: Kan de växande penisarna i själva verket vara ett syndastraff, bara att vi inte förstått det än? Hur långa behöver de bli för att vi ska reagera negativt?
/Kristin
Kristin,
Du menar alltså att människor kommer bli glada över att att männen blir större, trots att det verkar vara ett tecken på något ohälsosamt?
I så fall tror jag mer på din senare teori om den växande penisen som ett syndastraff.
Jag är nog inte ensam om att dras till de antika idealen, kanske kommer män inom kort till och med börja sträva efter ett lågmält ”heroin dick”-mode? När något blir för mainstream, vilket forskningsrapporten vittnar om att det stora könet blivit, brukar det inte dröja länge innan idealet ersätts av något annat. I detta fall: den anspråkslösa och antika penisen. Eller så är det bara önsketankar från min sida.
Oavsett: även om en del av mig tycker det är roligt att för en gångs skull få diskutera manliga skönhetsideal kan jag inte låta bli att oroa mig över att vår brevväxling är sexistisk. Tänk om vi hade varit två män som utbytte tankar om storleken på kvinnliga kön. Varför skulle det vi gör vara annorlunda?
Även om de manliga könen har förändrats är det ju knappast något männen själva styr över, bortsett från de galningar som köper sådana påstådda ”mirakelpiller” som heter typ Super horse power XXXXXXL.
/Selma
Kära Selma
Du har rätt, efter årtionden av porrideal kommer pendeln naturligtvis svänga, så som den alltid gör.
Jag ser fram emot den anspråkslösa penisens comeback, och slutet på vad sexologen Malena Ivarsson kallat ”penis nervosa”, rädslan för att penisen är för liten.
Tyvärr kommer det med samtidens logik snart lanseras nya mirakelpiller: Cock shrink XXXXXXXS.
Wellnessindustrin lever på att vi är missnöjda. Även män. Det är väl inte sexistiskt att diskutera?
Kram /Kristin
Hej igen,
Men bidrar inte vi till missnöjet genom att hävda att männen som har uppnått det gamla idealet nu ska sträva efter ett annat?
Oavsett: jag hoppas att våra lösa tankar om framtidens kön innehåller någon form av substans. Inte bara för att de antika männen är vackra att betrakta, utan också för att det skulle betyda slutet för tropen om ”big dick energy”. Jag har träffat flera män som enligt egen utsago är välutrustade. De har aldrig utstrålat det lugn eller den maskulina trygghet de antika skulpturerna gör. Bara det faktum att de berättat för mig om sina köns storlekar är väl det yttersta beviset på ett extremt hävdelsebehov?
Den stora (jag har försökt skriva utan att behöva använda ordet men nu kommer det) kuken verkar nämligen aldrig ens ha fungerat som den statusmarkör den har betraktats som. Manligheten sitter väl snarare i händerna? Eller i rösten? Blicken?
/S
Kära Selma
Noterar att det först nu pirrade till. Ja! Händerna! Blicken! Rösten!
Jag tycker vi avrundar där, för att inte bidra mer till den enkelspåriga könsfixeringen.
Men hur slutar man en sån här brevväxling? Risken är att den blir lika lång som framtidens penisar. Kanske med något i sammanhanget dubbeltydigt?
”So long”.
/Kristin
