När verkligheter drabbar samman

Regissören Sisela Lindblom har länge följt den danska dramatikern Astrid Saalbach och fascinerats av hennes förmåga att bygga upp världar som åskådaren kan stiga in i.

– I stället för att berätta om en specifik individ bygger hon sina pjäser på helheten och mötet mellan olika människor. Det blir verkligen som att kliva in i en annan värld, som man själv lever och upplever i, säger Sisela Lindblom.

Studerat synnedsättningar

Världen som Saalbach bygger upp i ”Dom blinda” består av ett callcenter där människor med synnedsättning arbetar. De säljer allt ifrån medlemskap i politiska partier till adoption av orangutanger. Så en dag börjar den seende it-teknikern Rune, som spelas av Victor Ståhl Segerhagen, att jobba på telemarketingföretaget. Till en början trivs han bra på sin nya arbetsplats. Men när han blir sviken av sin nyfunna kärlek Tilde, och gruppen han arbetar med sluter sig allt mer, börjar han bli allt mer misstänksam gentemot dem han arbetar med.

– Det där sveket utlöser någonting hos honom. Han blir paranoid och osäker på vad som egentligen är verkligheten, berättar Victor Ståhl Segerhagen.

Ensemblen har fått delta i ett gediget researcharbete om vad som händer när ett av våra sinnen tas bort. Bland annat har de haft en föreläsning med den blinda journalisten Anna Bergholtz. De har också genom olika aktiviteter undersökt hur det kan vara att ha en synnedsättning.

– Vi upptäckte tidigt hur oerhört viktig hörseln blir. Man blir medveten om alla ljud på ett helt annat sätt, säger Sisela Lindblom och Victor Ståhl Segerhagen fyller i:

– Det har verkligen varit lärorikt. Sedan finns det ju en problematik i att gestalta ett handikapp som man själv inte har. Men vi har varit noga med att ge en verklig och rättvis bild.

Spännande metafor

Med synen som metafor berör ”Dom blinda” flera samtida teman. I ett digitalt samhälle där vi i mångt och mycket kan bygga vår verklighet utifrån våra egna preferenser är det lätt att anta en attityd av att du själv är den enda som ser sanningen, medan alla andra är just blinda.

– Den tematiken, med synen som metafor, är så spännande. Vi ser inte bara med ögonen utan också med hjärnan, säger Sisela Lindblom och fortsätter:

– Med hjälp av mörk humor berättar den här föreställningen om olika människors uppfattningar av verkligheten – och vad som händer när de totalt krockar med varandra.