Plundrarna – hur nazisterna stal Europas konstskatter
Anders Rydell
Ordfront förlag
Minst sex miljoner judar föll offer för nazismen under andra världskriget. I skuggan av detta systematiska, delvis industriellt utförda folkmord förbleknar det mesta.
”När bilder från befriade koncentrationsläger spreds över världen framstod konstplundring som oskyldigt snatteri”, skriver journalisten Anders Rydell. Icke desto mindre har Rydell tagit sig an ämnet. Resultatet av vedermödorna redovisas i Plundrarna, en omfångsrik bok med undertiteln hur nazisterna stal Europas konstskatter. Något oskyldigt snatteri var det knappast tal om.
Bara Hermann Görings nätta privatsamling på Carinhall rymde 1 375 tavlor, 250 skulpturer, 108 gobelänger, 200 antika möbler, 60 persiska och franska mattor, 75 glasmålningar, varav en hel del från medeltiden. Samlingen, skriver Rydell, ”lutade tungt åt äldre mästare” – Göring ägde inte mindre än 60 verk av far och son Cranach.
Det har blivit en spänstigt berättad bok, präglad av såväl journalistiskt fotarbete som omfattande källstudier. Ett gediget och läsvärt verk, om än ibland lite för beroende av andra skribenters slutsatser. Men redan en succé som skall utkomma på tio språk. Och på måndag vinna Augustpriset? Eller borde Rydell hellre stå på väntelistan?
I extramaterialet till pocketutgåvan berättar författaren att detta är första delen i en planerad trilogi. Tvåan skall handla om något som är mindre känt än konstplundringen, nämligen hur nazisterna stal hundratals miljoner böcker och för vilka syften de tänkte använda dessa. Man bävar redan.
Många var inblandade i plundringen. Staten och Hitler personligen förstås. Enskilda nazister längre ner i hierarkin. Mer eller mindre legala organisationer. Affärsmän, konsthandlare. I Tyskland hade nazisterna god hjälp av juridiken i form av närmare 400 antijudiska lagar. Mot judiska konstinnehavare bedrevs på ett tidigt stadium utpressning – tavlorna eller livet. I de annekterade eller ockuperade länderna hämtade man i princip vad man ville ha och kunde komma över. Boken följer plundringstågen i Österrike, Polen, Holland, Frankrike, Sovjetunionen, Ungern, Italien. Girigheten var en drivkraft, men inte bara den. Ideologin spelade en betydande roll, eller med Rydells ord:
”För nazisterna var konsten inte bara ett sätt att bygga ett imperium, det var genom konsten det tyska folket skulle spegla sin rasmässiga och andliga överlägsenhet. Konsten manifesterade och berättigade den nazistiska idévärlden. Nazisterna stal inte bara konst, de både skapade och förintade den. Lika entusiastiskt som de beundrade och eftertraktade den klassiska kulturen, lika hängivet skulle de komma att förfölja konstens moderna uttryck.”
Textutrymme ägnas också judiska ättlingars kamp för att senare, ja än idag, få tillbaka konst som rövades bort. En svår kamp, har det visat sig, trots att advokater i USA ägnat betydande resurser åt att spåra plundrade verk och samlingar. Här tangeras komplexa frågor om ekonomi och politik, moral och juridik.
Turerna kring Emil Noldes målning ”Blumengarten” redovisas med detaljrikedom och noggrannhet. Det är ingen smickrande bild av Sverige i allmänhet och Moderna Museet i synnerhet som framträder. Författaren, till vardags chefredaktör för tidskriften Konstnären, har ett initierat förhållande till konstvärldens aktörer.
Vad som gör boken särskilt pikant på ett skräckinjagande vis är att Hitler ju faktiskt var eller åtminstone betraktade sig själv som målare. Två gånger ratades han av akademien i Wien. Han ansågs vara för dålig på att porträttera människor. Staden Wien kom heller aldrig att omfattas av Hitlers kärlek. Istället riktade han blickarna mot hemstaden Linz, som skulle överträffa Florens och bli säte för ett Führermuseum med världens främsta konstsamling. In i det sista, när kriget sedan länge var förlorat, lär han ha bevarat planerna för och drömmarna om Linzprojektet.
Det har ibland hävdats att Hitler snarare än en politiker besatt av konst var en konstnär besatt av politik. Efter läsningen av Rydells bok går det inte helt att ignorera det påståendet.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
