I sin budgetproposition lägger regeringen totalt 16,7 miljarder på det budgetområde som inkluderar kultur, medier, trossamfund och fritid, jämfört med 18,5 miljarder förra året.
En stor del av det minskade anslaget till kultursektorn, som minskar från cirka 10 miljarder kronor till 9 miljarder, hänger ihop med att man drar tillbaka pandemistödet som delades ut under 2020-2021. Men sänkningarna motiveras även med att regeringen valt att prioritera andra ekonomiska områden som till exempel energi. Trots att budgeten innehåller flera åtstramningar menar kulturminister Parisa Liljestrand (M) att det är en budget som kommer att främja svenskt kulturliv.
– Jag är stolt över att vi i ett sådant här tufft läge kan prioritera kulturen, både de som upplever den och kulturskaparna, sa hon på en presskonferens under tisdagen.
Nedskärningar i folkbildningen
Folkbildningen är ett av de områden som drabbas av sänkningarna. Anslaget ska enligt budgeten ner från 5,2 miljarder i år till 4,6 miljarder under 2023. Dessutom halveras budgetposten ”Särskilda insatser inom folkbildningen” från 60 till 30 miljoner. Budgetposten har i syfte att främja deltagande i samhällslivet för grupper som asylsökande och hjälpa dem lära sig svenska, men ska enligt förslaget fasas ut helt och hållet på sikt. Ett besked som tas emot med besvikelse av Studiefrämjandet.
– Det är tråkigt att de vill avskaffa de särskilda insatserna, vi behöver minska bildningsluckorna i samhället. Det påverkar ju våra möjligheter att göra riktade insatser där det finns ett stort behov, men jag tror att vi kommer att klara vårt uppdrag även om vi inte kommer kunna använda vår drivkraft fullt ut, säger Studiefrämjandets förbundschef Andrea Rodriguez.
Minskat stöd till kulturskolorna
Regeringen vill också minska den extra satsningen på kulturskolan, som infördes av den förra regeringen, från 200 miljoner i fjol till 100 miljoner under 2023. Ramen för kulturskolornas verksamhet beror till stor del på kommunernas egna budgetar men flera kulturskolor som Dagens ETC pratat med tror att minskade statsbidrag kommer innebära konsekvenser.
– Vår budget för 2023 är inte satt ännu så det är svårt att säga exakt vad det här innebär men det blir ju mindre pengar att dela på nationellt så jag tror att vi kommer att få göra prioriteringar. Det finns en risk att vi inte kan genomföra aktiviteter för lika många barn, säger Johan Andre, enhetschef på kulturskolan i Malmö.
Vad har den extra satsningen på kulturskolan inneburit för er?
–Det är pengar som har gjort stor nytta och låtit oss testa nya metoder. Vi har kunnat ha öppet på helger och lov för att nå barn som vi kanske inte hade lyckats nå annars, så jag tycker att det är tråkigt att man inte satsar mer.
Slopar fri entré på statliga museer
Den nya budgeten innebär också att fri entré på statliga museer slopas. Från och med årsskiftet är det endast barn under 19 år som kommer att få gå in gratis på statliga museer medan övriga måste betala inträde.
– Det handlar om prioriteringar i en tuff ekonomisk tid och det finns en risk för att man snedvrider konkurrensen mellan statliga och privatägda museer, sa Parisa Liljestrand under presskonferensen.
Det omtalade förslaget om en svensk kulturkanon får väldigt liten plats i budgetpropositionen och nämns endast i samband med den politiska inriktningen. Där står det att regeringen tänker tillsätta en fristående expertkommité som får i uppgift att undersöka hur en kulturkanon skulle kunna se ut.
