BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I slutet av 1800-talet sände helsingborgaren Robert Roberts sin son Harry till Tyskland för att studera kemi. Pappan hade nämligen kommit på att det gick att göra goda affärer på läskedrycker, ett nästintill exotisk begrepp som bara fanns tillgängligt i kontinentala Europa. Öl och brännvin var det närmaste som stod till buds för svenskarnas törstiga förfäder. Nu gällde det bara att forska fram en smak som passade svenska förhållanden.
– Harry var dessutom frikyrklig och ville skapa ett alkoholfritt alternativ till maltdryckerna, säger Bodil Arvinder, direktör i familjeföretaget AB Roberts.
Mängder av recept
Harry jobbade under sin studietid i Tyskland med att utveckla mängder av recept på olika extrakt. Efter många års laborerande hittade Harry fram till en mycket smakfull och mustig svart tillsats som liknade svagdricka till utseendet. Företaget AB Roberts grundades 1910 och verksamheten lokaliserades i Örebro där man finns kvar än i dag.
– De första åren kallades drycken för julöl, men ändrades i slutet på 1920-talet till julmust.
Den första fabriken var inte större än en lägenhet, men senare växte utrymmena alltmer. I dag är industrin inne på sin tredje adress.
– Vi tillverkar endast olika sorters extrakter till drycken, som vi levererar i allt från plastdunkar till hela tankbilar till olika kunder. Den slutgiltiga julmusten gör bryggerierna.
Mellan de olika bryggerierna kan sedan smaken skilja sig åt. Men det beror på deras egen varierade blandning av vatten, socker och sötningsmedel.
Roberts har gått i arv inom släkten. Efter Harry efterträdde sonen Arthur, sedan Göran. Nästa generation är Görans dotter Bodil och barnbarn David.
Andra smaker
Familjen har under årens lopp utvecklat även andra smaker. De största framgångarna har man haft med Champis, som blev en succé som lyxdryck på 1920-talet. Must finns även till påsken, då som påskmust.
– Men påskmust är definitivt inte detsamma som julmust, betonar Bodil Arvinder, som dock bara svarar med ett leende när vi ber henne förklara skillnaden.
Recepten på extrakten är väl förborgade hemligheter, i synnerhet julmustreceptet. Hemligheten är så värdefull att tillagningsanvisningen förvaras i ett kassaskåp. Många har försökt kopiera det utan framgång. Känt är dock att såväl malt som humle ingår bland de 30-tal ingredienser som krävs för att få fram den karaktäristiska smaken.
– Receptet är exakt detsamma sedan starten. Och i dag är det bara Göran, jag och min son David som känner till dess exakta innehåll, säger Bodil Arvinder.
Julmust och vin har en del gemensamt. Båda går att lagra. Om det blir någon julmust kvar efter helgen kan den lagras upp till ett år, om man får tag på must i en glasflaska. En PET-flaska tappar kolsyra och har inte så lång lagringstid. Smaken uppges bli bättre av lagring. Den blir mjukare och rundare med tiden. Med eller utan lagring är julmust naturligtvis den självklara drycken på Bodil och hennes familjs bord till jul.
– Ja, liksom den också var på mina förfäder Roberts, Harrys, Arthurs och Görans bord, avslutar Bodil Arvinder.
