”GÅSHUD”, skrev flera åskådare i versaler om den patriotiska powerballaden.
Eller som en tittare på Youtube formulerade känslorna:
”Varför känner jag mig så stolt över att komma ifrån Husavik när jag är ifrån Kenya?”.
”Inte till vilket pris som helst”
Det kan tyckas märkligt att en röst i Molly Sandéns kaliber inte förrän 2021 börjat nosa på en internationell karriär. Hon som för många år flyttade till Los Angeles i hopp om ett amerikanskt genomslag, men som efter mycket slit fick flytta hem och lämna drömmen. Först flera år senare fick hon av en slump frågan om jobbet som skådespelaren Rachel McAdams sångröst i Will Ferrells Eurovision-komedi. I uppdraget ingick bland annat att träffa den magiskt höga tonen som filmen kallas för ”Spjorgnote”: ett trestruket och otroligt utdraget ciss. Svaret blev ja.
– Den är inte så där lång eller bra gjord... Jag får lite digital hjälp, säger Molly Sandén.
Hon konstaterar att det är typiskt att ett internationellt uppdrag kommer först efter att hon egentligen släppt drömmen. Men att det kanske är lika bra.
– Nu vet jag mer vad saker är värda. Jag kommer inte åka till LA och böna ”Snälla, snälla signa mig”. Inte till vilket pris som helst.
”Kräks du i munnen nu?”
En ordentlig rensning av flyttkartonger blev förarbetet till det nya albumet ”DOM SKA VETA”. Noga packade Molly Sandén upp gamla scenkläder, foton och dagböcker. En minnesprocess som resulterat i elva popspår med elektroniskt sound, varav hälften skrivits ihop med artisten Jonathan Johansson.
– Vi skojbråkade om att jag alltid vill rimma, är lite klyschigare och popigare, medan han tycker att det kan bli för lökigt och vill vara cool. Jag har sagt typ: ”Kräks du i munnen nu, eller kan jag få skriva såhär?”. Och han bara ”Okej, den här gången då”, skrattar Molly Sandén.
Natten innan den första låtskrivarsessionen fick hon ett sms av kollegan. ”Förlåt, jag har skrivit klart låten”. Det visade sig vara ett dokument med tre A4 sidor om sångerskans liv, där Jonathan Johansson lyckats zooma ut och fånga de allra viktigaste stråken. Texten blev titelspåret ”DOM SKA VETA” där Molly Sandén snabbt och rytmiskt i en monoton ordström bland annat berättar om att uppträda i köpcentrum längs E4:an och att ha diviga pojkvänner med magrutor.
Allra mest personlig är låten ”Fotoalbum”, om de smärtsamma stunderna i sångerskans familj som aldrig fastnade på bild. Som när sångerskans föräldrar skiljde sig och Molly Sandén fick reda på att hon hade en yngre halvbror. Hon var då nio år. Först i vuxen ålder har hon och systrarna tagit kontakt med honom.
”Tiden läker inte alla sår” sjunger du. Vilka sår är det som har stannat i dig?
– Jag är inte riktigt redo att berätta om allt än, men i en skilsmässa är det lätt att barn hamnar i kläm. Jag fick höra för mycket om alldeles för vuxna saker och tror att jag försökte medla mellan mina föräldrar trots att jag var så liten. Vissa ord och händelser har satt spår och format mig, säger hon.
Som äldst i syskonskaran försökte Molly Sandén också axla uppdraget att skydda sina systrar.
– Någonstans där började jag förstå hur jag skulle bete mig för att det inte skulle bli bråk. Jag kameleontade mig. Det lade grunden till min ”vara till lags”-personlighet, säger hon.
Det låter som att du gått med en ständig utifrånblick på dig själv?
– Verkligen. Hela min personlighet är byggd kring att anpassa mig till andra, och jag märkte ju att det gick hem. Men senare började det komma ikapp mig: Till slut kände jag mig bara som ett tomt skal utan något inuti, säger hon.
I låtskrivandet har hon hittat ett sätt att förstå sig själv.
– Ibland skriver jag en låt, lyssnar på den och det är då jag fattar vad det är jag känner. Jag har känt mig ensam, som en alien. Att få sätta ord på det och genom musiken hitta likasinnade som känner samma sak. Det är som fulländad terapi, så mäktigt.
”Haft dåligt samvete”
Som 14-åring blev Molly Sandén känd för svenska folket när hon vann Lilla Melodifestivalen. Då kallades hon ”Sveriges nästa Carola”. Idag är hon 28 och har befunnit sig i rampljuset precis halva sitt liv. Under åren har det rapporterats mycket om viktmobbningen hon utsattes för i början av sin karriär – som hon 2014 mötte med kampanjen #överminstoltakropp för att säga ifrån mot utseendehets. Det har också skrivits spaltmeter om hennes relationer med artisterna Eric Saade och Danny Saucedo. När de båda flickidolerna i våras tävlade mot varandra i Melodifestivalen noterade Molly skämtsamt händelsen på Instagram: ”Vem av mina ex röstar ni på?”.
Föga förvånande blev det också stora rubriker kring sångerskans album ”Större” (2018), som handlade om uppbrottet med den dåvarande fästmannen Danny Saucedo.
– Om man lyssnar oengagerat så är det bara ett klassiskt breakupalbum, men för mig handlade det om att försöka vara kvinna i full potential och inte bara leva upp till bilden av hur en perfekt flickvän ska vara. Jag behövde ta mig ur det. Jag har haft jättedåligt samvete för att dåligt ljus har fallit på honom, för han gjorde inget direkt fel. Det handlade om mig.
2015 brändes en SD-annons i din video till låten ”Phoenix”. Annars brukar du inte politisk ställning. Varför har det blivit så?
– Från början hängde det ihop med att jag ville vara alla till lags och bli omtyckt av den stora massan. Mediaträningen av mitt första skivbolag var att jag inte skulle säga något negativt om någon annan medverkande. ”Le, var lättsam, ryck på axlarna – då blir du omtyckt”. Nu är det mest att jag inte vill ge mig in i debatter som jag inte fullt bottnar i. För jag vet att jag påverkar andra.
Om du ser med ett feministiskt filter på din karriär: Vad har du behövt stå ut med för att du är kvinna?
– Jag förstod ganska tidigt att jag i mig själv inte är tillräckligt intressant, för i intervjuer frågades det mycket om pojkvänner. Så undermedvetet pratade jag om dem för att i alla fall få lite ljus på mig. Jag fick ge något litet smask om min pojkvän för att få prata om det som är jag. Det gör mig lite ledsen nu, fan att jag behövde göra så, säger hon.
”Skvallrets biroll”
”Molly kär, då gick Saade i taket”, ”Mollys bröstfint på Instagram lurade alla”, ”Molly Sandén slet av fingret i Gymolycka”. Så har några av rubrikerna om sångerskan låtit genom åren.
– Det är ju tragikomiskt. Jag har varit skvallrets biroll. Red One skulle göra mig till stjärna, Bert Karlsson skulle göra mig till stjärna. ”Dannys flickvän Molly”...
Men, lägger hon till:
– Nu är jag huvudrollen i mitt eget liv.
Och så till sist: Önskan som uppfylldes efter Oscarsnumret på Island efter att tv-kamerorna stängts av.
– ”Du skojar”, sa jag till chauffören. ”Det är en av mina största drömmar.” Men han sa bara åt mig att byta om och hämta bubbel från hotellrummet.
Sedan kördes Molly Sandén till en plats på ön där hon i panoramavy fick se hur det grönböljade norrskenet fyllde himlen.
– Det var det sjukaste jag har sett. Jag skrikgrät och skrattade som en vansinnig, galen person, säger Molly Sandén och lägger skrattande till:
– Tur att chauffören hade hängt med mig i några dagar annars hade han ju kört in mig till akuten!
Molly Sandén om
… sina drömmar de kommande åren?
– Jag har bestämt nu för att jag inte ska sätta en femårsplan, framförallt inte vad det gäller det privata om barn eller giftemål eller sånt. För det har satt mig i knipa förut. Det är ok att inte veta.
… vikten av att att vara ensam, gärna bland hagarna och stränderna på Öland:
– Jag älskar att ha mycket att göra och att träffa folk. Men hålet i mig växer om jag hela tiden är med andra och anpassar mig till dem.
… om att hon på grund av sin diabetes är riskgrupp:
– Jag ska få vaccin mot corona idag! Jag började tänka ”men andra kanske behöver det mer...?” Men det känns så jävla häftigt och lyxigt och jag är så glad att jag får det.
… vad hon ser fram emot efter pandemin:
– Innan tänkte jag. ”Jag vill ha lite spejs”. Nu vill jag absolut inte ha spejs. Jag vill stå och trängas och svettas på konserter, höra basen som mullrar igång, händerna upp i luften och guuud jag gick gåshud nu. Jag kommer inte göra annat när allt öppnar!
