Över 11 000 personer deltog på det högerextrema mötet som anordnades av Vox i Madrid, Spanien. Under mötet höll flera toppledare tal.
Bild: Manu Fernandez/AP/TT
Dagens ETC
Förra veckan skapades en ”global allians” för världens högerextremister i en före detta tjurfäktningsarena i Madrid.
Projektet har redan burit frukt.
Valet den 9 juni kommer att handla om hur de borgerliga högerpolitikerna i Europa förhåller sig till extremismen. Även om de tar avstånd nationellt har de en blind fläck för samarbeten i EU-parlamentet.
Astrid Menasanch Tobieson
Inför årets ödesval har EU lanserat en massiv informationskampanj. Budskapet är tydligt: värna demokratin, höj rösten.
Det historiskt låga deltagandet i det senaste valet (strax över 50 procent) oroar, och samtidigt mobiliserar Europas högerextrema sina partier, sina trollkonton och lobbyorganisationer.
Valet den 9 juni kommer att kretsa kring ultrahögerns inflytande och deras nya förmåga att samarbeta – och ingenstans är detta så tydligt som i Spanien.
Strax innan förtidsröstningen öppnade den 22 maj höll det spanska högerextrema partiet Vox ett rally som Donald Trump bara kunnat drömma om. Inför elvatusen åhörare flögs nationella och internationella toppledare för extremhögern och fascismen in till ett av Madrids mest emblematiska arbetarklassområden – Carabanchel. Målet var att skapa en ”global allians” för de högerextrema, som den spanska partiledaren uttryckte det.'
I en före detta tjurfäktningsarena flankerades VOX Santiago Abascal av Argentinas president Javier Milei, Frankrikes Marine LePen, Polens före detta premiärminister från Lag och rättvisa Mateusz Morawiecki, den chilenska högerextremisten José Antonio Kast, samt Israels högerextrema minister mot antisemitism, Amijail Chikli.
Med på länk talade Viktor Orbàn om att patrioter nu ska ”ockupera Bryssel” och Italiens postfascistiska premiärminister Giorgia Meloni ropade krigiskt till massorna att ”det är dags att höja insatsen, det är vår plikt att slåss tills sista dagen är kommen”.
I samma kampanda har hon inför valet censurerat den statliga televisionen RAI (senast genom att stoppa en monolog av författaren Anontio Scurati) vilket resulterat i att kanalens journalister gått ut i storstrejk.
Mötet i Madrid utlöste en diplomatisk kris mellan Spanien och Argentina efter att den argentinska presidenten Milei inför den skanderade stadion fylld av högerextremister kallat den spanska premiärministern Pedro Sanchez för ”maktgalen” och hans fru Begoña Gomez för ”korrupt”.
Milei syftade på en anmälan som gjorts av den högerextrema lobbyorganisationen Manos Limpias (”Rena händer”). De har själva erkänt att deras anmälan mot Sanchez bygger på nyheter som är fake news, men hon utreds nu alltså av domare i Madrid mitt under pågående valkampanj.
Manos Limpias har sedan 1995 drivit fram anmälningar och åtal mot politiker, journalister, människorättsadvokater, fiktiva karaktärer i fiktiva historier, fackliga organisationer samt demonstranter som arbetar för eller talar om social rättvisa och jämlikhet.
Organisationen stödjer öppet Francodiktaturen och deras grundare har blivit utsedd till hedersmedlem av Fundación nacional Francisco Franco, en stiftelse som förvaltar arvet efter diktatorn.
Det högerextrema toppmötet förra veckan avslutades med att Javier Milei skrev på X att ”vissa vill skugga ansiktet från solen” – en uppenbar referens till den spanska fascisthymnen
Anmälan mot Begoña Gomez kastade in Spanien i en oväntad politisk kris. Premiärminister Sanchez drog sig tillbaka i fem dagar för att ”pausa och tänka efter” om han kunde fortsätta att leda landet med tanke på de konstanta trakasserierna och det ständiga förtalet från högern och dess lobbyorganisationer. Medan den progressiva regeringen och dess stödpartier såg pausen som en demokratisk kris kallade de högerkonservativa honom för ”crybaby”.
Tonläget har varit högt det senaste året. Allt sedan socialdemokraterna PSOE och vänsterpartiet Sumar bildade koalitionsregering förra sommaren har konservativa Partido Popular tävlat med de högerextrema om att komma med de grövsta förolämpningarna.
Det hela nådde en kulmen när Madrids borgmästare Isabel Diaz Ayuso kallade Sanchez för ”horunge” i kongressen, något hon upprepade senast i helgen, i mer förklädda ordalag.
Det högerextrema toppmötet förra veckan avslutades med att Javier Milei skrev på X att ”vissa vill skugga ansiktet från solen” – en uppenbar referens till den spanska fascisthymnen ”Ansiktet mot solen” som diktatorn Francisco Franco använde sig av under det spanska inbördeskriget.
En hymn som fortfarande sjungs när fascister och nazister samlas.
Men inget av detta verkar avskräcka de konservativa i Partido Popular. Tvärtom.
Sedan ett år tillbaka samregerar partiet med Vox i flertalet spanska kommuner och regioner. Och kulturkriget pågår dagligen. Det senaste året har det lett till en våg av censur mot kulturvärlden, framförallt teaterföreställningar och filmer.
Bara för en vecka sedan förbjöds biblioteket i staden Burriana i Valencia att köpa in ”Barbie” och den spanska filmen ”2000 species of bees”, eftersom båda innehåller såväl feminism som transsexuell tematik.
Efter ett massivt mediauppbåd och skarp kritik från oppositionen drog Partido Popular (PP) tillbaka beslutet. Men censur är inte något oönskat för PP.
Valet den 9 juni kommer att handla om hur de borgliga högerpolitikerna i Europa förhåller sig till extremhögern. Fram tills nu har Tyskland, det stora undantaget, hållit högerextrema Alternativ för Tyskland på avstånd. Antagligen för att den tyska åklagarmyndigheten sett en ökning med 50 procent av attacker mot folkvalda politiker bara under år 2023 – och de flesta av gärningsmännen hade direkt koppling till högerextremism, vilket lett till att Alternativ för Tyskland klassats som extremister.
Men medan de högerextrema försöker normalisera och institutionalisera sin ideologi i EU så verkar de borgliga politikerna ha en blind fläck vad gäller samarbeten i EU-parlamentet.
Några dagar efter fascistrallyt i Madrid, inledde Partido populars konservative partiledare Alberto Nuñez-Feijoo sin valkampanj genom att söka samarbete med den italienska postfascisten Giorgia Meloni. Några dagar senare öppnade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för samma sak – samarbete med Melloni.