Tidningar, tv och radio bevakar, granskar och rapporterar i ett ständigt pågående nyhetsflöde med dagliga nyheter, som var för sig hade kunnat toppa vilken årskrönika som helst ett normalt år. Tidningar vittnar om rekordsiffror i besöksantal på sina webbsidor, och miljontals svenskar sitter bänkade framför nyhetssändningarna på tv.
– Det är väldigt motsägelsefullt. Intresset och behovet för journalistik, och den samhällsnytta som den gör just nu, är hur stort som helst. Alla medborgares behov av journalistik är omättligt nu. Så på det sättet går det hur bra som helst för journalistiken, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Svenska Journalistförbundet, till Dagens ETC.
Halverade intäkter
Samtidigt har mediebranschen drabbats hårt av krisen.
Annonsmarknaden störtdyker och många mediehus tvingas till neddragningar och krispaket.
– Affärsmodellerna fungerar inte när annonssiffrorna minskar. Där har det blivit en akut kris nu, för att de som brukar annonsera inte gör det, säger Hyllert.
Lars Truedsson är föreståndare för Institutet för mediestudier. Han har sett en kraftigt vikande trend sedan över ett decennium, på grund av digitaliseringen och annonsörernas flykt till Google och Facebook.
– Det här har ju pågått i minst tio års tid. Intäkterna har halverats, vi talar om en minskning på över en halv miljard om året, i tio år. Och nu har vi den brantaste lågkonjunkturen sen Krüger-kraschen, säger han.
Enligt en färsk undersökning av TU – Medier i Sverige bland 13 av de största mediehusen uppskattas intäkterna från annonssidan minska med 30-60 procent för april månad, jämfört med samma period i fjol.
– Det är stora pengar, säger Lars Truedsson.
– Framförallt drabbar det dem som mest beroende av annonsörerna. Att vara gratistidning just nu är inte roligt. De flesta medier har redan i dag ganska slimmade organisationer, och nu försvinner annonserna. Man tar flera års skutt på den där kurvan som gått nedåt länge. Det skulle vara förvånande om inte flera tidningar dör och journalister får sparken.
”Försämrad bevakning”
Redan nu har flera mediehus lagt fram krispaket och korttidspermitteringar för sina anställda.
– Det är redan flera företag som vill införa korttidsarbete och många har börjat permittera personer med statligt stöd. Samtidigt som det är högtryck på alla redaktioner. Men det finns inte intäkter och då måste man göra det här för att undvika varsel, säger Ulrika Hyllert.
Hon är orolig för att det kan komma att påverka journalistiken.
– Permitterar du journalister och går ner på deltid, då kommer du inte hinna göra samma mängd arbete. Klart att det blir en försämrad bevakning för medborgarna. Det är jag väldigt orolig för.
Stöd under tre månader
I fredags presenterade kulturminister Amanda Lind regeringens åtgärder för mediesektorn, där den stora nyheten var 200 miljoner kronor i ett permanent utökat mediestöd, varav 150 miljoner ska ges som ett tillfälligt distributionsstöd under tre månader för alla tryckta nyhetstidningar. Resterande 50 miljoner ska ges till bevakning av områden med svag eller obefintlig journalistik bevakning, så kallade ”vita fläckar”. Regeringen vill också tillfälligt tidigarelägga utbetalningarna av press- och mediestödet.
– Vi hoppas att detta kommer vara en lättnad för mediesektorn, sade Amanda Lind när hon presenterade åtgärdspaketet.
Mediebranschen är långtifrån nöjd med regeringens åtgärder.
– Vi är besvikna. Det här är inte tillräckligt för att säkerställa journalistik i hela landet. Beslutsfattare som vill värna demokratin måste ta ett mycket större ansvar i denna kris, säger Ulrika Hyllert efter fredagens presskonferens.
”Magert paket”
”Ställ stödpaketet på 200 miljoner kronor mot de över 2,5 miljarder kronor som nu kan försvinna. Per tidning blir det inte mycket pengar, och inte i närheten av att ens börja täcka upp för annonstappet”, skriver Aftonbladets kulturchef Karin Petterson i en krönika.
Victoria Svanberg, ordförande för TU, delar besvikelsen.
– Tyvärr ser detta paket magert ut för en bransch som är hårt ansatt. Ansatt i ett läge då kvalitetsjournalistiken har ett viktigare uppdrag än på mycket länge. Ett paket värt 200 miljoner kronor motsvarar bara en liten del av de förlorade annonsintäkter branschen nu upplever. Stannar regeringens åtgärder här innebär det en ökad risk för att den journalistiska bevakningen tunnas ut på fler ställen i landet, säger hon i ett pressmeddelande.
