– För det första så har jag märkt att folk blir väldigt fast vid det där med ”självmordssekt”. Men det är inget jag själv kommit på, utan är en sammanfattning på baksidan, av min förläggare. Det är kul, men rätt deprimerande ju. Det finns en bild där en utomjording kallar Homo sapiens för en självmordssekt, så det kommer därifrån, berättar Max Gustafson.
På sätt och vis är det ändå ganska talande för den kritik han riktar i boken, om man skulle ge sig på att sammanfatta den.
– Vi verkar ju tänka väldigt kortsiktigt det här mänskliga släktet. I Sverige lever vi som om vi hade fyra jordklot, och konsumerar gladeligen och kortsiktigt. Även om folk kanske har börjat reflektera över det en del nu, så behöver vi göra det mycket mer.
Ett gammalt agg
”Homo Consumericus” består av utvalda bilder, publicerade i olika tidningar, från primärt de senaste fem – sex åren. Sedan han släppte sin senaste bok. Att det den här gången ringas in av just kommersialism, är i mångt och mycket för att det är ett gammalt agg för Max Gustafson själv.
– Jag har alltid haft väldigt svårt för det. Ända sedan jag var barn. Jag fick en obehaglig känsla av reklam och kommersialism redan då. Folk tror jag gör mig till, men det är väldigt starka känslor som alltid gjort mig obekväm. Det var väl inte så utvecklat när jag var kring elva år, men jag uppskattade redan då sådant som kändes autentiskt, och reklam kändes väldigt plastigt.
Han gissar att det inte alltid fått honom att verka helt ”easy going”.
– Jag har alltid varit den jobbiga jäveln, som sitter där och suckar under reklampauser. Jag kommer hellre tio minuter försent till bio och får knô mig in, bara för att slippa den.
Senast ETC Göteborg träffade Max Gustafson, på ett besök i serieateljén han är med och driver, så skyllde han sin politiska inriktning som serietecknare på både Charlie Christensen (som skapat Arne Anka) samt på politiska föräldrar som präglade uppväxten.
– Ja, det gör jag fortfarande. Men nu är jag ju 43 och kan kanske inte skylla ifrån mig längre. Jag kommer ju därifrån, men det är också ett starkt intresse för mig. Jag har ett syskon som inte är lika intresserad, och vi har ju vuxit upp på samma sätt.
Ditt signum är just det samhällskritiska och politiska. Kan du känna att det gör det det svårt för dig ibland. Att du ”måste” ha den dimensionen?
– Nej, inte just nu i alla fall. För 15 år sedan kunde jag känna tvärtom. Att det kunde vara en boja att vara politisk. Att det var mer ”halka på bananskal-humor” som eftersöktes. Men när jag började med politisk satir kändes det som att hitta hem. Allt är ju politik egentligen. Eller åsikter. Så jag känner inte alls att jag målat in mig i ett hörn eller något sådant, säger Max.
– Jag vet inte om det är handikappande… Men jag tycker det mesta är ganska glättigt, så skönt om någon går mot strömmen med. Fast jag älskar själv annan humor med.
Finns ute nu
Boken finns redan ute i affärerna, och nu i veckan släpps även ett brädspel, ”Springvikarierna”, där Max Gustafson står för illustrationerna.
– Det är ett spel som Felix Falk har kommit på. Det handlar om gig-ekonomi. I spelet är du sms-anställd och fullkomligt utsatt för saker du inte kan råda över. Och målet är att försöka behålla hälsan. Man känner verkligen den stressen som jag antar att gig-arbetare gör, förklarar han.
– Jag har aldrig arbetat med gig-jobb själv, men gjort djupintervjuer med människor som har det.
Det är en sak att läsa om det, men en annan sak att vara i det, även om man i spelet bara leker. Man blir verkligen halvsvettig när man spelar det. Jag har ju illustrerat spelet, men insåg inte hur smart det var gjort förrän jag spelade det själv.
Målar muraler
En tredje nyhet rådande Max Gustafson, som han flaggar för själv, är att han även gått och blivit muralmålare. Han har förvisso en bakgrund i streetvärlden och många vänner som håller på med graffiti, men blandningen med hans egna lättidentifierade seriestil är något nytt.
– Den politiska satiren på offentliga väggar är nog ett nytt uttryck i streetvärlden. Jag har bland annat gjort en 25-metare nere på Korsvägen.
Målningen heter ”Planetärt Kasino” och går att beskåda mittemot ICA Fokus. Väggen tog Max tio dagar att måla.
