– Det är mycket som är nästan klyschigt fascinerande med Marko och hans Hollywood­aktiga livsresa från miljonprogramsbetongens uppväxt kantad av våld, missbruk och fattigdom till hans status idag som en av landets mest folkkära artister och skådisar med lyxvilla och egen sandstrand med palmer ute på Värmdö. Men mest fascinerande är ändå att han vågade bryta isen till slut och släppa ut alla mörka hemligheter i ljuset. 

Du och Markoolio är gamla barndomskompisar från Orminge utanför Stockholm. Berätta någon pikant detalj från er vänskap!

– Den allra första gången jag skolkade var i sexan när jag följde med Marko hem till den slitna lägenheten på Skarpö­vägen 1 och tjuvrökte hans mammas Gula Blend. För mig var det spännande och lite farligt, men för Marko som var lite av klassens värsting var det nog en rätt vanlig dag. I arbetet med boken berättade Marko att han fick en limpa cigg i julklapp av sin mamma i ungefär den åldern. 

”Hej Lisa du é fin ida och gud va du dansar bra // Hon sa tack ska du ha, men vet du va du é ful och äcklig //så du kan dra // VA!!!//okej jag ska inte tjata men jag måste fråga é du flata?” Så låter det i Markoolios hit ”Sommar och sol” från 1998. Hur ser han på den typen av texter idag? 

– Han beskriver i boken hur han skämdes ibland, som när tio­tusen småbarn satt på ­föräldrarnas axlar på Liseberg och sjöng med i de där textraderna. Det hade han inte alls räknat med när den låten skrevs på skämt till lokal-tv i  Nacka från början.