Maj 1968 var en närmast osannolik händelserik månad, som symboliserar en tidsepok då synen på demokrati, solidaritet och rättvisa skakades om och förändrades i grunden.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I Göran Hugo Olssons nya dokumentär ”Maj 68” skildras denna epokgörande månad i form av en kalender där varje dag får ett par minuter.
– Maj -68 symboliserar ett vänstertänk som hade sin kulmen då. Det var en månad som betyder jättemycket för världen. För mig handlar det om tre saker som kom fram. Internationell solidaritet, en marxistisk analys av ekonomin och, vad man grovt kan kalla, en intellektuell och analytisk feminism, säger Olsson.
Fick idén för ett år sedan
Den timslånga dokumentären sändes på SVT 1 maj och ligger på SVT Play. Idén kom upp för knappt ett år sedan, när Göran Hugo Olsson frågade om SVT hade några planer på att uppmärksamma 50-årsjubiléet av den historiska majmånaden.
– Jag ville högtidlighålla jubileet och kom med ett förslag. Det är lite som en julspecial för tv, fast för första maj i stället.
Precis som i flera av Olssons tidigare filmer, däribland Guldbaggebelönade ”Black Power Mixtape” från 2011 och ”Om våld” från 2014, är ”Maj 68” helt byggd på bilder och filmer ur SVT:s egna arkiv.
– Filmen handlar inte om vad som hände i maj -68, utan om vad som var på tv då. Så är det med ”Black Power Mixtape” också. Den handlar inte om black power-rörelsen, utan om hur den rörelsen gestaltades i svensk tv. Det är inte så att jag var med eller tror att jag kan berätta något som hänt som ingen har sett. Jag bara redovisar det som andra har redovisat. Sen har jag haft två regler. Antingen är det sänt den dagen, eller så är det inspelat eller hänt på den dagen.
Ingen brist på material
Han har grävt massor i arkiven, tittat på allt som visades på tv under månaden, men också allt som spelades in då för att sändas senare samt allt som hände då, men kanske visades först längre fram.
– Det är inte bristen på material och bilder som är utmaningen, utan analysen och hur det presenteras, menar Göran Hugo Olsson.
Världshändelserna och de politiska protesterna varvas genom hela filmen med högläsning ur Maja Ekelöfs klassiska bok ”Rapport från en skurhink”.
– Jag kom att tänka på den boken, som jag hade läst som ung. Det är en så jävla bra bok, helt otrolig! Det blev lite av nyckeln in när jag kom på att jag skulle ha med texten. För mig har det mer och mer blivit en filmatisering av den här delen i hennes bok.
Ekelöfs text fungerar dels som en samtidskommentator till storpolitiken och världen, men också som en tidsmarkör i hur vardagen såg ut för en 50-årig fembarnsmamma och städerska i Karlskoga vid den här tiden.
– Hon bidrar med ett annat perspektiv. Hon står inte för den här schablonbilden av borgerliga medelklasstudenter som gör uppror, utan för en mer stabil radikalism och solidaritet, och det är väldigt fint. Hon skriver om sig själv och sina kroppsliga och pengaproblem. Hon är verkligen tung. Och hon förkroppsligar en brygga mellan arbetarrörelsen och studenterna, som sedan inte blev av.
Proggen kom senare
Något som inte alls tas upp i ”Maj 68” är den svenska musikrörelsen, proggen. Ett högst medvetet val, menar Göran Hugo Olsson.
– Den kom väl igång lite senare. Jag har gått igenom och lyssnat på svensk musik från 1968 och den suger. Jag tycker det är skitdåligt. Det är precis i brytningen mellan den här imitationspopen, när man gör svenska texter av engelska låtar, och musikrörelsen. Jan Johansson finns ju, men det är så himla använt.
I stället är de musikinslag vi får se ifrån souldrottningen Aretha Franklins konsert på Berns och jazzikonen Miles Davis på Konserthuset, inspelad hösten 1967, men visad på tv fredagskvällen den 24:e maj, exakt samtidigt som kårhusockupationen inleddes i Stockholm.
– Man kan tänka sig att det fanns människor som tänkte att de skulle gå ner till kårhuset, men stannade hemma för att hellre se den här Miles-konserten.
Hade stor inverkan
Diskussionen om arvet efter 68-vågen har pågått nästan oavbrutet under de 50 år som har gått. Vissa menar att det inte hade någon betydelse alls. Göran Hugo Olsson är inte en av dem.
– Jag tror att arvet från 68 är så himla stort. Hur man ser på samhället och demokratin. Demonstrationsrätten fanns ju inte då, den kom ifrån Båstad-kravallerna. Rättvisa och solidaritet i världen, medvetenheten om det. Jag tror att det är omöjligt att tänka sig vår del av världen utan maj –68.
Han hoppas att de som tittar på filmen ska se likheterna med nutiden.
– I Sverige kan vi se på demonstrationsrätten till exempel. I Vietnam ser man de chockskadade barnen som är exakt samma bilder som vi ser från Syrien i dag. Och flyktingmottagandet, låglönegrupper som halkar efter, feminismen och könsmaktsordningen. Alla de likheterna. Jag ser -68 som en reaktion på en uppgörelse med andra världskriget. Det är den första generationen som inte hade direkta minnen av fascismen och kriget, som växer upp och gör en annan analys.
Båstadskravallerna
Den 3 maj skulle Sverige ha mött Rhodesia i en tennismatch i Davis Cup i Båstad. Runt 600 demonstranter protesterade mot Rhodesias rasistiska apartheidregim och lyckades stoppa matchen, efter de mest våldsamma kravallerna mellan demonstranter och polis på hela 60-talet.
Revolten i Frankrike
Under våren 1968 bröt strejker och oroligheter ut i Frankrike, med kulmen under några veckor i maj då gatukravaller uppstod i Paris mellan demonstrerande studenter och polis. Vänstervågen och protesterna har fått namnet ”Majrevolten”. Som en följd av revolten ställdes även filmfestivalen i Cannes in detta år.
Kårhusockupationen
Inspirerade av händelserna i Paris inledde studenterna på Stockholms universitet fredagen den 24:e maj en tre dygn lång ockupation av sitt eget kårhus. Upprinnelsen var UKAS, den proposition som regeringen lagt till en ny studieordning, som studenterna ansåg försökte toppstyra högskolorna.
Vietnamkriget
USA:s krig i Vietnam hade pågått i över ett decennium och gick under våren 1968 in i Têt-offensiven. Fredsrörelsen hade växt sig stor över världen, så även i Sverige där många av plakaten på första maj 1968 handlade om Vietnamkriget.
Grupp 8
Den 8:e maj grundades den feministiska organisationen Grupp 8, av åtta kvinnor. Grupp 8 kom att bli väldigt inflytelserika i kampen för kvinnors rättigheter, däribland rätten till heltidsanställningar, rätt till dagisplats, arbetstidsförkortning, kvinnolöner, rätten till fri abort och kampen mot pornografin.
Antisemitismen i Polen
Efter att det stora studentupproret i Polen slagits tillbaka i mars 1968 inledde den polska staten en antisemitisk kampanj mot den judiska befolkningen. Uppemot 20 000 judar tvingades på flykt från Polen under de sista åren av 60-talet, 3 500 kom till Sverige.
