Iförd helvit kostym är komikern mycket självklar som narcissistisk skapare. Han tar till och med några danssteg på scen. DN:s recensent skriver: ”Amen Gud, vad Betnér är bra.”
Under de stående ovationerna sjunger brölkillarna ”Seven nation army”.
– Åh, gulligt! kommenterar Magnus Betnér sina huliganvrålande fans när han några dagar senare släntrar in på konditori Palace i Vällingby iförd mjukisbyxor, löparryggsäck och klarblå dunjacka. Förra veckan hade han sju föreställningar. Den här veckan har han ”bara” tre. ”Det känns nästan som att vara ledig”, konstaterar han medan han häller upp kaffe. Efter intervjun ska han åka till sin terapeut på Kungsholmen, och sedan springa hem den dryga milen. Ändå säger komikern att han dragit ner på takten.
”Min terapeut säger att jag har ADHD”
”Han är en snäll kille egentligen”, säger någon inför intervjun. ”Han är ödmjukast i Sverige” lovar en av hans humorkollegor. Trots att Magnus Betnér numera har både huvudhår och långt lurvigt skägg hänger bilden kvar av den renrakade, arge komikern som ställer sig på scen för att jävlas med sin publik. Men nu behöver han inte provocera med flit längre. Med Sverigedemokraterna på runt 25 procent av väljarskaran finns det gott om folk som blir skogstokiga på materialet ändå. Och däri ligger också en del i förklaringen bakom varför den svenska ståuppens badboy gick in i väggen. Vi ska återkomma till det.
Genom åren har han hela tiden försökt hitta utmaningar som flyttat gränserna för sig själv och för standupen som bransch. Han tog ståuppen från klubbarna till de större scenerna. Nästa språng blev att köra materialet på engelska i New York och stora delar av Europa. Svårt att känna sig nöjd. En sån som kastar sig in i nya projekt. Vid 45-års ålder har han fått reda på om en möjlig förklaring: Kanske har han en diagnos.
– Min terapeut säger att jag nog har Adhd. Jag var väldigt förvånad när hon sa det, men det är nog rimligt. Jag ska göra en utredning så att jag får reda på det, säger han.
200 gig om året, ständigt nytt material som han skrev och turnerade med framför publik för att fila fram till slutgiltiga så kallad specials (föreställningar på dryga timmen). Under många år höll Magnus Betnér ett skyhögt tempo med hårda krav på politisk udd och originalitet. Därför blev många förvånande när han 2016, efter mer än tio år av utsålda turnéer, helt valde att kliva av från scen. När han plötsligt lade micken på hyllan.
Vad var det som hände?
– Jag la av för att jag trodde att jag var trött på standup. Men sen var jag tydligen utbränd också, men det visste inte jag...
Hur kunde du missa att du var utbränd?
– Jag var trött på att åka runt, bo på hotell och köra standup på samma scener och träffa samma människor backstage. Så då bestämde jag mig 2016 för att spela in en sista special och sedan vara ledig från micken några år. Jag skrev lite krönikor och allt möjligt. Planen var att försöka skriva en bok, en tv-serie. Men det visade sig ganska snabbt att jag inte kan något annat, haha. Det gick några månader, vi fick barn. Och för första gången på 20 år hade jag tomt i almanackan. Sedan blev jag sjukskriven.
Hur kändes det för dig att behöva erkänna hur dåligt du faktiskt mådde?
– Det var jättejobbigt, men också väldigt skönt. Både min läkare och min terapeut sa: ”Du är sjuk, du ska vara sjukskriven. Ditt huvud funkar inte”. Jag hade massor av panikångest, minnesluckor, glömde bort var jag hade parkerat bilen, jag kunde inte läsa tidningen. Jag förstod att jag mådde dåligt, men jag förstod inte att jag var utmattad. Det var väldigt omvälvande, men otroligt skönt att få så bra hjälp.
Hur kändes det att vara pappa till ett spädbarn samtidigt som du mådde så här dåligt?
– Det har faktiskt varit ett lugn och en ventil. Med den lilla tjejen har det inte varit jobbigt alls att sitta uppe på nätterna och sånt, det har jag bara tyckt varit mysigt och kul. Men så var jag också först sjukskriven och sen föräldraledig, så jag kunde verkligen vara ledig på ett sätt jag inte var med min äldsta dotter. Nu hade jag ett halvår utan jobb, telefon, sociala medier eller intervjuer.
Varför var det viktigt att inte hålla på med mobilen under återhämtningen?
– En ganska stor del av min utbrändhet handlade om näthatet, så det första min terapeut lärde mig var att sluta svara folk i sociala medier.
Tidigare svarade du på alla mail, alla kommentarer i sociala medier och hade öppet telefonnummer så att vem som helst kunde ringa. Alltså... varför? Det låter ju fruktansvärt.
– Jag hade en princip som jag fortfarande kan tycka är ganska rimlig: Om man kastar ut en massa skit, då får man svara också. De första tio åren var det hanterbart, för då var jag inte så stor, och sociala medier fanns inte. Men nu de senaste åren har det exploderat, särskilt eftersom alla har varit så jävla arga på mig.
Varför är egentligen näthatarna så arga på dig?
– För att de inte förstår hur brottsligheten i Sverige ser ut. När jag försöker berätta att det inte är så farligt som de tror, då blir de förbannade. Det är mest SD-svansen, men för all del ganska gott om borgerliga debattörer också som försöker sprida bilden av ett land i fritt fall med kriminalitet.
För att själva behövas vid makten?
– Ja, det är en klassisk fascistisk taktik att skrämma upp folk för saker de inte kommer i kontakt med i någon större utsträckning. SD och deras sektmedlemmar bor ju inte i förorten. De flesta har förmodligen inte satt sin fot i ett sånt område som de tror är en ”no go-zon” som Per Gudmundsson brukade sprida.
Hur hanterar du det här nu när du mår bättre?
– Jag har växlat upp. Jag har varit SD:s mest högljudda kritiker i ganska många år och började snacka om dem 2005–2006 när jag såg att det skulle gå åt helvete. Sedan har det gått jävligt fort att normalisera deras historia, politik och världsbild. Idag är i ju princip alla överens om att Sverige håller på att gå åt helvete, att det är invandringens fel och att vi har en kriminalitet vi inte kan hantera. Inget av det är sant! Visst, det kommer alltid finnas problem, men på det stora hela är Sverige ett välmående land.
Varför tror du att de hakar upp sig på just kriminaliteten?
– För att det är vad som är lättast att skrämma upp folk med. Det spelar ingen roll om du kommer med fakta och siffror, för det är alltid någon som känner någon som har blivit rånad eller våldtagen. Och då har den vunnit. Då spelar det ingen roll vad någon ”pk-fitta” säger om siffror.
Althögern har vunnit internet, har du sagt. Vad menade du med det?
– Det är SD och deras propagandamaskin som ligger bakom alla alternativmedier och Facebook-grupperna om att man ska ”stå upp” för olika saker. Ibland uttalat och ibland inte. Det är bara att se hur snabbt deras idéer och memes sprids. Sen har vi också ett antal borgerliga debattörer och andra stollar: Lamotte och Angry Foreigner, de sprider den här världsbilden ytterst medvetet. Deras publik är inte mottaglig för argument längre, de garvar bara bort allt med att man inte fattar hur det ”ser ut i verkligheten”. De säger: ”Åk ut i förorten så ser du hur det är”. Och när jag berättar att jag har bott i förorten i 30 år så frågar de bara om något annat.
Confirmation bias, kallas det. Man tror bara på det som bekräftar det man tycker sig veta...
– Det är en smart strategi av dem, att hela tiden fråga efter källor och siffror, så att man ägnar massor av tid åt det. Men varje gång man kommer med ett svar så frågar de bara något annat. Jag har lärt mig att det inte är någon idé att diskutera längre med de som sitter fast i SD-sekten.
Det låter tröstlöst. Är det som att argumentera med en konspirationsteoretiker?
– De är ju konspirationsteoretiker! Och SD är en sekt snarare än ett politiskt parti. Det är som att prata med en pingstvän om gud, du kan inte kritisera företrädarna. Jag är jävligt orolig faktiskt, jag vet inte hur det ska gå.
2012 sa du att det förmodligen blir krig i Europa år 2027. Det är snart nu.
– Jag tror att det blir innan dess, men vi kan ju hoppas att jag har fel. Sen är det många som tror att SD kommer att minska jättemycket när de hamnar i regeringen, för det brukar sådana partier göra. Det tror inte jag. SD är inte Fremskrittspartiet eller Dansk Folkeparti eller Ny Demokrati, eller den typen av missnöjespopulister. SD är ett fascistparti med fascistidéer med fascistiskt förflutet, fascistisk politik. De kommer att göra allt de kan för att införa det. Man ser nu att de koncentrerar makten till Jimmie Åkesson. Jag tror att det kommer att bli jävligt läskigt.
Något helt annat: I en skam för Sverige skojade du om de dåliga pk-människorna. ”De här jävla tygpåse-killarna som läser genusvetenskap på Södertörns högskola”. Vad är det för fel på att citera Judith Butler och att virka regnbågshalstukar i pentryt på lunchen?
– Haha, det är inget fel på det om man gillar det. Men det är snarare att den delen av vänstern också är lite sektig. Jag har väldigt svårt för det där absoluta, när man snöar in, inte vet jag... könsneutrala toaletter? Ok, men det kanske inte alltid är den viktigaste frågan. Det gänget kan vara rätt sopiga på att se den stora bilden. Det blir så navelskådande. Plus att allt är så jävla känsligt hela tiden...
Men du gillar väl att kunna provocera och göra folk lite upprörda?
– Jo, men jag kan känna såhär: ”Slappna av!”. De här gänget är ganska lika SD om man har trampat dem på tårna. Det ska drevas, deplatformas.
Men går det verkligen att jämföra? Tygpåse-killarnas agenda är ju inte ett hot mot mänskliga rättigheter...
– Nej, men de kan vara ett hot mot yttrandefriheten ibland. Gällande diskussionen om vad man kan skämta om och inte har det där gänget ganska mycket att jobba med. Är det ens en fråga? Gå och titta på en annan komiker! Klicka inte på länken! Lyssna inte på podden! Man kan diskutera, men dra inte igång ett drev bara för att någon har sagt något som du inte håller med om, oavsett om det är ett skämt eller inte.
Du har skämtat mycket om din numera 14-åriga dotter Lina i din standup tidigare. Först skojade du om att göra fittpiercing på henne. Sen skämtade du om att hon har hittat det klippet på Youtube. Gjorde hon verkligen det?
– Ja, hon har sett allt, haha. Jag var ganska nojig över det där. Men hon är supercool och har mer välutvecklad humor än de flesta vuxna jag känner. Jag har sagt en del saker som en genomsnittlig 14-åring inte skulle tycka var så kul om pappa sa. Men hon är inte genomsnittlig, hon har varit med mig på standupklubbar sedan hon var liten och hängt backstage med alla komiker. Det har inte blivit ett problem. Hon säger att hon bara tycker att det är kul.
Kommer du att vara lika, hur ska vi säga... generös med detaljer om ditt yngsta barn, eller har du någon ny taktik den här gången?
– Jag hade någon tanke om att jag skulle hålla igen nu men det går inte. När jag står på scen händer det så mycket i mitt huvud, så jag kan inte sätta filter på mig, då blir det inte bra. Alla i mitt liv får ta det här oavsett om de har valt det eller inte. Jag försöker hålla igen när det gäller barnen, så jag säger faktiskt inte de allra konstigaste sakerna, tro det eller ej, haha.
Tillbaka till din återhämtning från utmattningen. Fick du medicin?
– Ja, jag käkar Sertralin fortfarande mot depression. Jag tycker att det har varit guld. Sen är det svårt att säga vad som är vad, för jag har också lagt om livet också: Jag tränar mer, äter bättre, dricker mindre och sover mer.
För mig låter det inte riktigt som ett liv i lugn och harmoni. Sju shower förra veckan. Tre denna?
– Det är för att jag inte kan jobba på något annat sätt. Antingen jobbar jag 60–70 timmar i veckan, eller så är jag ledig och jobbar ingenting. Men jag har blivit bättre på att hitta luft i almanackan, det räcker att få någon dag ledigt här och där. Och jag försöker få in en timmes träning varje dag, det gör jättestor skillnad. Det är nästan som meditation.
