Albumet ”Black Art from the Black Ark” – utgett bara några få veckor innan Perrys död vid 85 års ålder – är bara det senaste i raden av magiska och väldigt sällan hörda ”Scratch”-inspelningar från 1970-talets mitt och slut. Utgivet av den brittiska etiketten Pressure Sounds är det (ännu) en av deras nästan ändlösa exemplariska provkartor på Perrys genialitet. Perfekt om man vill ta sig bortom Perrys mest kända samarbeten med Bob Marley & The Wailers. Och det vill man ju. Du kan köpa albumet i vackra fysiska format här. Men du hittar även musiken på din valda streamingtjänst. 

Djupt excentriska Perry

En av de bästa sätten att lära känna Lee ”Scratch” Perry och få en nogrann inblick i hans djupt excentriska värld är den exemplariska filmen ”The Upsetter: The Life and Music of Lee ”Scratch” Perry” av regissörsparet Ethan Higbee och Adam Bhala Lough med Benicio del Toro som myndig berättarröst. Med bara några få år på nacken har producenterna lagt ut filmen till allmän beskådan på YouTube.

Om Lee ”Scratch” Perry själv får välja

Lee Perry var besatt av vampyrer i alla dess former och såg dem överallt. Han misstänkte att han själv kanske var en och alla hans fiender var det definitivt. Vampyrer var ett ständigt återkommande ämne i hans allra friaste lyrik under storhetstiden mellan 1973–1979  i Black Ark-studion. Jag är övertygad om att Perry i slutet av sitt liv därför älskade den så larvigt smarta nyzeeländska meta-komediserien i modern vampyrmiljö ”What we do in the shadows”. Som av en händelse har seriens efterlängtade tredje säsong svensk premiär på streamingkanalen HBO just den här helgen. Det är knappast ett sammanträffande.