– Även om det bedrivits kvinnohistorisk forskning sedan 1970-talet saknas ofta perspektivet i översiktsverk. Jag hoppas att den här boken kan hjälpa till att sprida den kunskapen. Sen är det så fascinerande med föremål. Om man tittar på vardagliga saker med ett kvinnohistoriskt perspektiv är det så många lager som kommer fram. Ta mensskyddet till exempel. De har sett väldigt olika ut under olika tidsepoker. Tidigare användes till exempel stoppdukar. De skulle virkas, bytas, förvaras innan blötläggning och sedan tvättas efter konstens alla regler. Genom att se närmare på dessa ser vi att det varit ett oerhört tidskrävande och logistiskt utmanande projekt att ha mens.

Vilket är det mest överraskande föremålet du skrivit om?

– Varje föremål har till viss del varit överraskande och bjudit på fler berättelser än vad jag hade räknat med. Cykeln till exempel. Hur lyckades kvinnor svinga sig upp på den iklädda korsetter och långa kjolar? Och varför var det så oerhört provocerande när kvinnor gränslade ”stålhästen”? Detta blir mer begripligt när den dåtida samhällskontexten vävs in. Då förstår vi också varför cykeln blev en viktig symbol för den tidiga kvinnorörelsen. Sedan hade jag till exempel ingen aning om att det inte fanns träningsskor för kvinnor förrän 1970-talet. Inte heller att det fanns massage- och hårtorkstillbehör till de tidiga dammsugarna.

Vilket föremål har betytt mest för kvinnors frigörelse?

– Åh, det är egentligen så många, men röstkortet var förstås viktigt. Först efter lång kamp fick kvinnor sitt eget. På ett sätt kan man säga att det var ett erkännande av kvinnors intellektuella förmåga. Den dåvarande vetenskapen argumenterade för att kvinnor, bland annat på grund av sin komplicerade fysiologi, inte hade energi över för intellektuellt arbete. Det krävdes många motargument och tusentals rösträttskämpande kvinnor för att förändra dessa föreställningar, det gjordes verkligen inte i en handvändning.