Lina Nyberg – jazzprofilen som aldrig blir färdig

Dagens ETC möter Lina Nyberg i en källarlokal i Hornstull på Södermalm i Stockholm. Rummet är belamrat med instrument, hon och hennes band har repat inför turnépremiären i Norrköping. En ny skiva, The Sirenades, ska lanseras.

Sångerskan har nyss fått Lars Gullin-priset. I motiveringen skriver juryn att ”hennes öppna sinne och förmåga att utforska den musikaliska terrängen med rösten som instrument, har gjort henne till en av våra mest spännande och egensinniga musiker”.

Just ”egensinnig” och ”nyskapande” är två ord som återkommer i beskrivningar av Lina Nybergs musik. Hon själv tänker inte på det som medvetna försök att göra nya saker, utan mer en konsekvens av hennes sätt att arbeta. Ett ständigt grävande i hennes egna förmåga och i musikens möjligheter.

– Det är som en forskning som dokumenteras med skivorna jag gör. Med varje skiva jag gör inser jag hur skulle kunna ha gjort istället, så då gör jag en till.

Intellektuella underskikt

Lina Nyberg är ofta tematisk i sina skivor. På den förra skivan, Palaver, döpte hon alla låtar efter en person hon kände eller som hade inspirerat låten. Till exempel en släkting, Federico Garcia Lorca eller Paul Auster. En recensent i USA hävdade att hennes repertoar var ”intellektuell” och det krävdes en universitetsutbildning för att uppskatta den fullt ut.

– Så hade inte jag alls tänkt! Jag försökte bara beskriva personliga upplevelser.

Nya albumet The Sirenades är en dubbel-cd. Den ena skivan innehåller låtar som skrivits för och spelats in tillsammans med Norrbotten Big Band. På den andra skivan sjunger Lina Nyberg med sitt ordinarie band. Titelns sirener är också den en litterär referens, till de antika sagoväsen som lockade till sig sjömän med sin hypnotiserande sång. På det viset knyter Lina Nyberg an till ett tema som återkommer i flera av texterna på skivan: vad är musik och vad kan den göra med oss?

– Det hjälper att ha ett tema. Det är någonting konkret att börja med istället för bara ett tomt papper. Jag har alltid haft sådana intellektuella underskikt, som folk märker i olika utsträckning. Och de behöver inte märka det heller för att kunna ta till sig musiken.

”Kreativ arbetsmiljö”

Lars Gullin-priset får Lina Nyberg också i egenskap av kompositör. En position som inte är självklar i jazzens mansdominerade värld. 2006 var hon med om att grunda Impra, en förening som arbetar med att medvetandegöra musikvärlden i allmänhet och jazzgenren i synnerhet om den bristande jämställdheten. Hon själv försöker att leva som hon lär.

– Jag jobbar med olika musiker med olika bakgrund och olika kön.

Men det handlar om mer än att det ska ”se fint ut på papperet”, som Lina Nyberg uttrycker det. Det handlar om att ge bästa möjliga förutsättningar för sitt eget skapande. ”Forskningen” är beroende av nya röster, musiken blir helt enkelt bättre om hon omger sig med människor med olika bakgrund.

– Man behöver ny input hela tiden när man gör musik, det blir en bättre kreativ arbetsmiljö.

Några smakprov ur Lina Nybergs gedigna låtskatt: