Han menar att det inte går att jämföra med 1980-talets Västerås (Siösteen har varit aktiv inom genren i omkring tre decennier).
– Då hände det något inom reggae åtminstone en gång i månaden. Privatpartyn var grejen då. Man kunde hålla på hela nätterna. Så fortsatte det även på 1990-talet. Men sedan flyttade jag till Stockhom, säger Governor Andy, som också är Cityfestivalen-aktuell.
Många reggaenamn från Västerås
Men reggaen lever trots allt. Han räknar upp ett flertal reggaenamn från Västerås som är aktiva nu, Deejay Rankin, DJ Yesijah, Cajsa Camomile, Daniel Asher och DJ Lion – och det finns ännu fler.
– Reggae var verkligen underground när jag började satsa. Nu finns det en publik, men mediebevakningen är svag. Jag upplever att det är en stadigt uppåtgående trend för genren i Sverige och i världen, säger Anders Siösteen, som själv är singelaktuell med låten ”Cash”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Han tror att skivbolaget gärna tittar åt reggaens håll just nu.
– Det är nästa grej. Det är en lättgjord genre och jag tror inte att de har så mycket annat, säger han.
Klubbscenen viktig
Siösteen menar att klubbscenen kring reggae har gjort att musiken har levt vidare i Sverige.
– Ifall allt hade stått och fallit med konserter så skulle genren förmodligen inte ha varit livskraftig. Klubbscenen har existerat främst i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i städer som Västerås, säger han.
Han har dock upplevt att reggaen delvis har fått kämpa i motvind sedan mitten av 1980-talet fram till för några år sedan på grund av den utbredda uppfattningen att drogkulturen är stark.
– Men man måste komma ihåg att drogkultur existerar inom andra musikgenrer också, säger han.
De håller reggaen vid liv
Miran Handzar är en del av hiphop/reggae-duon Odd Vibez från Västerås som också uppträder på Cityfestivalen.
– Vi och några till håller reggaen till liv i Västerås. Samtidigt så tycker jag att så mycket är reggaeinfluerat nuförtiden. Jättemycket av det som man hör andas dancehall, säger Miran Handzar. Han räknar upp några aktiva artister med reggaekoppling i Västerås, Yoakeem (uppträdde under torsdagen på Cityfestivalen) och Captain Rene.
– Vi alla inom Västerås-reggaen känner varandra. Men alla agerar ändå på sitt eget håll. Vilket jag egentligen tycker är negativt. Vi borde vara mer enhetliga. För det är ju vad reggae egentligen står för. Så jag tycker att vi borde bli bättre, säger Miran Handzar.
Hans upplevelse är att reggaen började gå på högvarv för två år sedan, men att det nu har lugnat ner sig igen.
– Ingen av de som håller på med musiken har slutat. Så det kommer väl en explosion till. Reggae är ju alltid underground. Du har Kapten Röd i Sverige som inte är underground men i stort sett är alla andra är det. Looptroop rockers har också mycket reggae i sig, säger Governor Andy.
Han är säker på att Looptroop rockers starka ställning inom musikkulturen i Västerås har färgat av sig även på reggaen.
– Vi har ju inte riktigt haft någon reggaefestival likt Uppsala. Jag känner inte till andra städer av samma typ som Västerås som trots allt har en levande reggaekultur, säger Miran Handzar.
Dancehall-beats på uppgång
Cajsa Camomile, eller Cajsa Frängqvist som hon egentligen heter, blev nyligen trea i musiktävlingen P4 Nästa.
Hon jobbat med producenten och reggaeartisten Daniel Asher och även körat på Governor Andys låtar. Nu fokuserar hon på att producera och skriva låtar tillsammans med sin far.
– Jag upplever att reggaen växer. Det är mycket dancehall-beats på radion. Jag har egentligen inte hört så mycket reggae förut som nu. Det gäller även för Västerås, säger hon.
Hennes fokus just nu är att göra fler låtar, och då är det reggae-subgenren dancehall som gäller.
– Många förknippar reggae med att den ska gå långsamt. Men dancehall går snabbare och är på väg upp. Man skulle kunna kalla det för ”reggaens house”. Det är dags för mig att göra en dancehall-låt, säger Cajsa Frängqvist.
