– Vi har jobbat med några av de här funktionshindrade personerna förut, vi har haft julshower och utställningar på Sandgrund. Och så tyckte jag, om vi nu skulle göra tv igen, att det vore roligt om de kunde få berätta sina historier om hur de har haft det i livet och sådär, säger Lars Lerin.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En konstskola blev ett bra sätt att lägga upp programmet på, menar konstnären.
– Men det är inte så noga vad de målar, tycker jag. Huvudsaken är att de får berätta vilka de är.
– De har så spännande berättelser. De ser på världen på ett lite annorlunda sätt som en inte är van vid. Det är väldigt roligt att de får komma med sin syn på livet och världen. Det är ett annat perspektiv än det där vanliga prestationssamhället, säger Lars Lerin.
Ovant med kameror hack i häl
Att spela in tv-programmet har varit roligt, berättar Lars Lerin, och de gästlärare som dyker upp under programmets gång har känt likadant.
– Det är bland det roligaste jag har gjort, att vara med i det här projektet och träffa de här människorna, jag har sett fram emot det varje dag.
– Man blir helt lycksalig när man umgås med den här gruppen. Och det kände alla gästlärare när de kom och hälsade på. Kakan Hermansson kom dit och blev helt förälskad. Det smittar av sig i tv-rutan tror jag. Två av Lerins lärlingar är Dennis Hjalmarsson och Jessica Eneroth. De har åkt från Karlstad till Strandvägen i Stockholm för att tillbringa en hel dag med journalister. På bordet har de lagt bilder på några av de konstverk de gjort under kursens gång. Där finns Dennis Hjalmarssons framtidsvision, Jessica Eneroths Lerin-inspirerade delfin och flera självporträtt. Dennis Hjalmarsson berättar hur det var att ha Lars Lerin som lärare.
– Det var jättetrevligt och han är jätteschyst. Trots att det är lite svårt att höra vad han säger ibland, han verkar vara lite sådär nervös.
– Men han är jättetrevlig, han är inte den där typen som vill vara fokuserad på att vara rakt fram, att allt bara inte är så fyrkantigt hela tiden, säger Dennis Hjalmarsson.
Jessica Eneroth håller med. Hon berättar att det till en början kändes speciellt att börja på konstskolan. Och att ständigt vara följd av ett tv-team var lite kämpigt men roligt, tycker hon.
– Det var som att vara Christina Aguilera. De var efter en hela tiden, de var hack i häl, säger Jessica Eneroth.
– Men det var kul också, det var jättekul i början. Men efter ett tag tittade man bara på dem när de kom fram med sina kameror och tänkte, jaha. Men de var såklart jätteproffsiga och snälla.
Hanterar känslor med måleri
För Jessica Eneroth är konstskolan, vars verksamhet fortsatt även efter programmet, viktig. Hon har inte alltid mått så bra, och i första avsnittet berättar hon att hon hade det jobbigt i skolan.
– Jag målar mycket hur jag känner inom mig, det är ett bra sätt att hantera sina känslor på. Det är inte bara delfiner och ansikten, men oftast är det delfiner.
Dennis Hjalmarssons ambition är att vara entreprenör snarare än konstnär. Han har tagit patent på företagsnamnet Future revolutions och nu skissar han på olika idéer för det omtvistade friluftsområdet Skutberget i Karlstad, där kommunen vill bygga en temapark med Mumindalen.
– En del vill att det ska bli en temapark där. Men jag gjorde andra förslag som jag tänker passar bättre. Men jag vill vara säker på att jag är färdig med alla innan jag skickar in dem till Karlstads kommun.
Får träffa drottningen
Det bästa med konstskolan är de två vännerna överens om: gemenskapen.
– Det har varit roligt att få göra olika konstövningar. Vi har ritat, målat, skulpterat. Men det har också varit roligt att man har kunnat hänga med nån. Man känner plötsligt varandra och umgås lite mer, säger Dennis Hjalmarsson.
Hela konstskolan avslutas med utställning på Lars
Lerins konsthall Sandgrund. Inviger det hela gör drottning Silvia.
– Det är inte så andäktigt för många att träffa kungligheter, så det blir underbart, säger Lars Lerin.
