Myten fascinerar
Förutom musiken är det just myten om henne som fascinerar. Hela hennes personlighet och sätt att vara och bete sig är så osvenskt och okvinnligt. Leila K vågar ta plats och vägrar anpassa sig efter managers, skivbolagsdirektörer, journalister och rådande konventioner. Något som inte varit positivt för hennes karriär. Men nya fans hittar ständigt hennes musik och stil. Många som finns i publiken på Berns var bara några år gamla när hon slog igenom 1989 med låten ”Got to get”. Den blev en hit både i Europa och i USA och hamnade högt på både amerikanska Billboardlistan och brittiska Top of the Pops. Hon är den enda svenska artisten som har sjungit på ansedda Apollo Theater i Harlem där bland andra Jimmy Hendrix, Billie Holiday och James Brown uppträtt. Vem är hon som inspirerat artister som Lady Gaga, Elliphant och Rebecca & Fiona och som haft en stor inverkan på den svenska klubbkulturen?
Rymde hemifrån
Leila K föds 1971 i Bergsjön. Pappan var marockan och troende muslim och accepterade inte att Leila ville leva ett svenskt och inte ett muslimskt religiöst liv. Mamman försvann tidigt ur hennes liv. Efter en del konflikter med pappan rymde hon när hon var 17 år hemifrån till Stockholm för att delta i en raptävling på Fryshuset. Hon kom tvåa och det var starten på hennes karriär och liv i offentligheten.
Endast 19 år gammal turnerar Leila K runt om i Europa och kastas rakt in i en tuff värld som hon inte varit förberedd på. I intervjuer berättar hon frispråkigt om sin spända relation till pappan och saknaden efter småsyskonen som hon inte får träffa. Det leder till att den svenska pressen fokuserar mer på hennes muslimska och utländska bakgrund än på henne som artist och musiker. Få frågar henne om vilka som inspirerat henne musikaliskt och hur hon tänker kring musikbranschen.
Tog plats
Musikjournalisten Fredrik Strage menar att när Leila K slog igenom pratade man inte om hederskultur som man gör i dag. Hon stod för det nya urbana mångkulturella Sverige. Hon inspirerades av hiphopmusiken från USA och hennes sätt att klä sig var annorlunda i Sverige.
Hennes kaxiga attityd var också något ovanligt. I filmen Fuck you, fuck you very much (1997) gjord av dokumentärfilmaren Göran Olsson säger hon: ”En kille får vara som jag är: lite rockig, trashig och röjig. En flicka ska bara sitta ner och säga ja tack eller nej tack.”
Många menar att intresset för Leila K kom av att hon revolterade mot sin religiösa bakgrund, men det var nog snarare hennes utmanande, okvinnliga och gränsöverskridande sätt som provocerade. Hon uppträdde inte som det förväntades av en kvinna. I stället för att vara en snäll och tacksam flicka tog hon plats och bad inte om ursäkt. Det kombinerat med en klädstil som stack ut och hennes förkärlek för peruker var för magstarkt för Sverige.
Hånade Dilba
Strage menar att Leila K alltid varit värre än andra artister. Både manliga och kvinnliga. I Olssons film finns en sekvens från Grammisgalan 1996 där Dilba tröstar Leila K för att hon just förlorat Grammispriset för årets pop/rock kvinnliga artist till Dilba. Alla trodde att Leila K skulle få priset. Inklusive hon själv.
Faktum är att hon förtjänade priset. Skivan Manic Panic var årets skiva. I det läget ska en flicka svälja sin ilska. Men inte Leila K. Hon hånar Dilba för att hon sprider negativ energi med sina melankoliska och lågmälda melodier. En av sångerna som stör Leila K är exempelvis Dilbas hit ”I´m sorry”.
I samma film visas en intervju med Leila K av Aftonbladets Torbjörn Börjesson. Frågorna handlar om hennes sätt att vara och bete sig. Om hon gillar att testa gränser och om vad som är ”passande”. Leila K blir provocerad och menar att han inte har några riktiga frågor att ställa. Börjesson undrar om hon är temperamentsfull, om hon har lätt för att bli arg. Inga frågor om hennes karriär, om hennes framgångar utomlands och hennes framtida planer. Tidningen fick betala ett stort skadestånd till henne för att ha spridit lögner om henne.
Unik än i dag
När jag frågar Fredrik Strage om han tror att hon blivit hårdare bedömd för att hon är kvinna i en mansdominerad bransch svarar han att det tror han inte. Tiderna har förändrats. Kanske svarar han utifrån ett manligt perspektiv? Många kvinnliga musiker vittnar om hur tufft det är att verka i en bransch där männen har makten. Kvinnorna måste anpassa sig och gör de inte det blir de utfrysta och kan till och med tvingas lämna branschen. Leila K hade både klass, kön och etnicitet att kämpa mot. Utifrån de kriterierna bedömdes hon. Därför är det befriande att se den unga publiken på Berns ropa in henne efter att hon klivit av scenen. Ännu i dag har hon något unikt som lockar.
På musikmuseet på Djurgården, Swedish Hall of Fame, fick Leila K ingen plats. Bland kriterierna för att få vara med är att artisten har ”haft betydande inflytande för populärmusikens utveckling i Sverige” och att hen ska ha skivdebuterat för mer 20 år sedan. Leila K inspirerar nya artister både med sin musik, unika röst och stil. Fredrik Strage menar att hon förtjänar en plats där och han och många med honom hoppas att Leila K reser sig och kommer tillbaka.
