"Låt ­deckarna vara under semestrarna"

– Jag har läst för lite inför den här resan. Helst hade jag velat hinna med tio romaner av olika grekiska författare, men så blev det inte. Men jag har hunnit läsa en del av Aris Fioretos, säger han.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Inspirerad att resa

Att läsa och att resa är två saker som i Torbjörn Flygts liv kan kopplas samman. En av hans favoritförfattare är Thomas Bernhard. Efter att ha läst hans romaner har Torbjörn Flygt gjort två resor i författarens fotspår. Ena resan gick till Wien och den andra till en gård som Thomas Bernhard en gång ägde på den österrikiska landsbygden.

Men de resor läsningen ger -honom är också av mer subtilt slag.

– Att läsa bra litteratur är ett sätt att leva med de fiktiva människorna och få insikt i hur de tänker och känner. Genom att kliva in i fiktiva världar kan man få en ny syn på saker, säger han.

Torbjörn Flygt började sin egen författarbana för drygt 20 år -sedan. Han jobbade då som redaktör på ett läromedelsförlag, samtidigt som han sökte sin stil och sitt språk genom att skriva noveller och göra olika skrivövningar. När han väl hade hittat rätt ton så gick det snabbt. Han skrev romanen Längsta ögonblicket och skickade den till ett förlag.

– Fem dagar senare ringde en redaktör och sade att den var antagen, säger han.

Med bok nummer tre, Underdog, fick han 2001 års Augustpris och han har sedan dess kunnat försörja sig på sitt skrivande. Flera av hans romaner utspelar sig i Malmö, som också är den stad där Torbjörn Flygt bor och som han växte upp i. Det är också den stad där han tänker bo kvar.

– Så länge Malmö är Sveriges sydligaste stad så stannar jag här, för jag vill inte flytta norrut, säger han.

Efter en intensiv arbetsperiod, då han kom ut med ny roman, skrev en ungdomsbok tillsammans med sin dotter och översatte en pjäs, beslöt sig Torbjörn Flygt för att ge sig själv ett sabbatsår.

– Jag kände att jag behövde ladda om batterierna och fundera över vad jag vill göra härnäst. Risken var annars att jag skulle hamna i ett manér och skriva samma sak om och om igen, förklarar han.

Sabbatsåret har inneburit en del arbete men också mycket läsande. Vad som kan komma ut ur honom själv efter detta är något han väljer att svara kryptiskt på.

Som författare har han i 20 års tid rest runt i landet och besökt olika litterära evenemang. Det som gör honom både ledsen och bekymrad är alla tecken på hur intresset för skönlitteratur tycks minska.

– Medelåldern på besökarna stiger samtidigt som det är färre män som kommer, säger han.

Beklämd över deckarhyllan

Han blir också beklämd när han i bokhandeln ser hur det är deckarhyllan som lockar flest kunder.

– Särskilt nu, inför semestrar och ledigheter, så borde alla låta deckarna vara och i stället välja något som är mer intellektuellt utmanande. Men många verkar söka sig till böcker som inte ger något motstånd alls.