BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det talas om allt vidare klyftor mellan landsbygd och stad, om två grupper som inte förstår varandra, som hamnar allt längre ifrån varandra. Det gäller inte bara Sverige. I kölvattnet av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har det ständiga debattämnet varit i vilken mån storstäderna efter kusterna frammanat valresultatet genom att ignorera de fattigare, centrala delarna av landet.
Diskussionen lär fortsätta, kanske kan litteraturen vidga perspektiven en aning. Här är några böcker från det senaste året.
Landet
”Hillbilly Elegy” – JD Vance (2016)
Författaren skildrar sin egen uppväxt i en dysfunktionell vit arbetarklassfamilj i det amerikanska rostbältet. Det är en familj som kämpar för att få pengarna att räcka och med det opiatmissbruk som drabbat miljoner amerikaner. Det är samtidigt en familj som ser till att JD lär sig matematik ordentligt, som en dag får beskedet att sonen antagits till prestigeuniversitetet Yale. Det är också en familj som passar in i mallen för Trumpväljaren. ”Hillbilly Elegy” har hyllats av kritikerna och blev även en av förra årets bäst säljande böcker i USA.
”Gånglåt” – Elin Olofsson (2016)
I ”Gånglåt” möts de än en gång, Återvändaren och Hon som blev kvar. En sångerska på dekis och en syster som aldrig fick chansen. Det kan låta som två uttjatade stereotyper men Elin Olofsson vill tvärtom bredda bilden av folket på landet: ”Jämtlands thairestaurangföretagare, Värmlands transpersoner eller Smålands Instagramdrottningar, alla röster som saknas i populärkulturen i dag” slog hon fast i en intervju förra året. Hennes tre romaner utspelar sig alla i en modern landsbygd, närmare bestämt den fiktiva byn Gärningsberg i Jämtland.
”Tomma hus men bostadsbrist — en bok om möjligheter” – Tobias de Pessemier
Den här boken existerar inte ännu men Tobias de Pessemier har startat en kickstarterkampanj för att kunna göra verklighet av sitt projekt. Hans budskap är: Hundratusentals hus står i dag tomma på landsbygden i ett Sverige med bostadsbrist och inget görs för att förändra det här. Många andra europeiska länder har lagar som reglerar i vilken grad hus måste användas och de Pessimier hoppas på en utveckling i den riktningen. Läs mer på bit.ly/tommahus.
Stad och land i symbios
”Urban och Ruralia” – Jessica Hagård & Annika Giannini
Den har tre år på nacken, Jordbruksverkets egenproducerade barnbok ”Urban och Ruralia”, men den får vara med ändå eftersom det inte är särskilt gott om böcker som lyfter fram landsbygdens och stadens symbiotiska förhållande. Urban driver ett hotell i staden och Ruralia har en bondgård på landet, deras vänskap och gemensamma äventyr är tänkta att ge en inblick i landsbygdens och stadens beroende av varandra. För, visar det sig, de behöver faktiskt varandra.
Stad
”Den ensamma staden: om konst, ensamhet och överlevnad” – Olivia Laing (2017)
Man är sällan så ensam som mitt bland en massa människor. Det insåg brittiska Olivia Laing när hon efter ett kraschat förhållande befann sig ensam i New York. Miljoner människor kring henne, under henne, i skyskraporna ovanför henne. ”Du kan se dem, men du kan inte nå dem”, skriver Olivia Laing. Hon vänder sig till konsten, utforskar en mängd konstnärliga livsöden (Andy Warhol, Valerie Solanas, Nan Goldin, Edward Hopper med flera) för att se hur ensamheten påverkat dem och deras konst.
”Staden och kapitalet: Malmö i krisernas tid” – Ståle Holgersen (2017)
Ståle Holgersen, forskare i urbana studier, gör en djupdykning i Malmös sociala och ekonomiska historia, hans resa tar avstamp i mitten av 1800-talet och avslutas i nutid i ett Malmö som omvandlats från industristad till postindustriell stad. Dagens Malmö är, menar Ståle Holgersen, en stad som har byggts för de rika, av de rika – en stad där det fortsätter byggas ”som om också framtiden kommer att handla om shopping, turism, kongresser och oupphörligt stigande bostadspriser”.
”Fåglar i staden” – Roger Gyllin & Ingvar Svanberg (2017)
”Hästarna i staden”– Willy Klaeson (2017)
n Städerna blir allt mer tät- eller kanske överbefolkade av människor. Finns det plats kvar för djuren? ”Fåglarna i staden” riktar in sig på de bevingades ”moderna stadshistoria och människans betydelse för fågelfaunan och dess förändring”. Vi får också veta hur det gick till när offentliga parker började anläggas under 1800-talet. ”Hästarna i staden” berättar hur tusentals fyrbenta arbetsdjur hjälpt till med bygget av Stockholm och New York. Runt år 1900 fanns cirka 7 000 åkerhästar i Stockholm, New York hade vid samma tid uppemot 200 000 hästar.
