BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Så här har det varit sedan vi började måla för en vecka sedan, människor i olika åldrar och från olika delar av stan har kommit hit för att prata med oss och fotografera. Alla har varit positiva och intresserade, berättar Otávio Pandolfo.
Hans bror Gustavo Pandolfo understryker hur viktigt det här uppdraget är för dem.
– Att vi får göra en så här stor målning på en plats i centrala Stockholm, som är en stad som tidigare har haft nolltolerans mot graffiti, betyder jättemycket för oss som graffitipionjärer. Förhoppningsvis bidrar det till en större förståelse för konstformen och att fler målningar av det här slaget kan uppföras runt om i Stockholm, säger han.
”Man fortsätter alltid att måla”
Samtidigt som Stockholm får allt fler lagliga graffitiväggar och det har gått tre år sedan nolltoleransen avskaffades har den nya borgmästaren João Doria i miljonstaden São Paulo, som är bröderna Pandolfos hemstad, infört en kampanj som har döpts till Cidade Linda (Vacker Stad).
I kampanjen ingår bland annat nolltolerans mot graffiti och väggmålningar och tags målas regelbundet över med grå sprayfärg. Att detta skulle försvåra brödernas arbete och ha en negativ påverkan på graffitiscenen i São Paulo, internationellt känd för sina många graffitimålningar, håller Osgemeos inte med om.
–Vi har målat graffiti sedan mitten av 80-talet och det har alltid pågått olika kampanjer och förföljelse av oss som håller på med graffiti. Men om man älskar det man gör och brinner för sin konst så spelar det ingen roll om det är förbjudet eller inte, man fortsätter alltid att måla, säger Gustavo Pandolfo.
Har jobbat under censur
På plats vid brödernas muralmålning finns också Andreas Blom från Graffitiförmedlingen som har samarbetat med Stockholm konst i projektet på Mosebacke. Han säger att han upplever en stor förändring när det gäller synen på graffiti sedan nolltoleransen avskaffades av den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad.
– Jag ser hur en konstform som varit förbjuden i över tio år nu äntligen kan andas, jag tror inte folk fattar hur det har varit att jobba under censur! Jag upplever att det finns en enorm törst efter mer graffiti, både hos vanliga medborgare och i konstvärlden. Dessutom har vi på Graffitiförmedlingen kunnat förmedla mycket fler jobbuppdrag till våra anslutna konstnärer, vi kan nu söka bygglov och göra samarbeten som detta med Stockholm konst, säger han.
I takt med att graffitin som konstform har flyttat fram sina positioner har också en del kritiska röster uttryckt oro över att den håller på att gentrifieras sönder. Lyxrestauranger som låter graffiti-konstnärer måla och låter sprayburkarna ligga kvar som en del av inredningen, nybyggda bostadsrätter som lockar köparna med ”exklusivt graffitiutsmyckat trapphus” och nu en muralmålning av superstjärnorna Osgemeos i hjärtat av det hippa och välbeställda Södermalm.
Andreas Blom tycker inte att det finns någon anledning att oroa sig, enligt honom har graffitin gentrifierats för länge sedan.
– Om du går in i en klädbutik för barn så kommer du se att alla t-shirtar har stora tags som tryck. Till och med under nolltoleransen flirtade både reklam och formgivning stenhårt med graffiti-kulturen! Det är en oundviklig process, allt konst gentrifieras förr eller senare, säger Andreas Blom innan han tar på sig skyddsmasken igen för att hjälpa Osgemeos med målningen.
En av de hundratals personer som har besökt muralmålningen under veckan är Juliana Gristelli som är kulturtalesperson för Vänsterpartiet i Stockholms stad. Vänsterpartiet i Stockholm vill fortsätta att satsa på gatukonst och har tillsammans med invånarna varit drivande bakom kollektiva muralmålningar och lagliga graffitiväggar i Tensta, Skärholmen och Södermalm.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– De öppna väggarna fyller en viktig demokratisk och deltagande funktion eftersom de är platser där medborgarna kan uttrycka sig, jag skulle helst se minst två öppna väggar i varje stadsdel.
Sedan tycker jag att vi behöver mer konst generellt i det offentliga rummet, och mindre plats för reklam och marknadsföring, säger Juliana Gristelli.
Hon har även egna idéer om hur gatukonsten i Stockholm skulle kunna främjas med hjälp av stadens medborgare.
– Jag skulle vilja att Stockholms stad tog fram en app som liknar den Tyck till-app vi har nu, men i stället för att anmäla klotter så ska medborgarna kunna anmäla tomma väggar där de vill se gatukonst, upplysa om det finns existerande målningar i behov av restaurering eller ge förslag på k-märkning av vissa gatukonstverk. Det skulle också vara kul med en app som med hjälp av Google maps kartlägger var alla graffitimålningar finns i Stockholm så att man göra sina egna konstvandringar, säger Juliana Gristelli.
Moderaternas gruppledare i kulturnämnden Sophia Granswed är däremot kritisk till graffitins framflyttade positioner och tycker att det är fel att muralmålningen vid Mosebacke finansieras av Stockholm konst.
– Vi i Moderaterna tycker inte att skattepengarna ska gå till att finansiera lagliga väggar eller graffitikonstverk, men om en privat fastighetsägare vill bekosta en målning som utförs av en graffitikonstnär så är ju hen givetvis fri att göra det. Jag kan personligen uppskatta en välgjord graffitimålning, men jag tycker att det finns tillräckligt många bevis för att lagliga väggar ökar det illegala klottret och därför vill vi införa nolltoleransen igen, säger Sophia Granswed.
Fotnot: Sedan de tre lagliga, öppna väggarna kom upp på Södermalm för ett år sedan har hittills ingen utredning gjorts av Stockholms stad som fastställer huruvida väggarna har bidragit till ökat klotter och vandalisering eller inte.
