– Det är förstås ingen heltäckande karta. Vi har lyft fram ett antal exempel ur Sundsvalls kvinnohistoria som vi hoppas ska inspirera till vidare efterforskningar, säger Lena Nygren som är en av de kvinnor som jobbat fram kvinnokartan.
Lokala kändisar
Barbro Björk har sammanställt korta texter om personerna och här finns kändisar som Kai Gullmar, Elvira Madigan och Sigrid Hjertén, men även mer okända kvinnor som Disa Västberg, som var en av de första kvinnorna i fullmäktige och som även blev riksdagsledamot. Eller Maria Öman, som dömdes till fängelse för barnamord, och arbetade på restaurang Skeppsbrokällaren.
– Vi har försökt att ge en bred bild av kvinnornas historia och lyfta fram arbetare och städerskor likväl som konstnärer och politiker, säger Barbro Björk.
Från mitten av 1800-talet och under industrialiseringen var Sundsvall en stad i snabb förändring, vilket innebar att även kvinnorna fick nya roller i samhällslivet. Som småföretagare och innehavare av butiker, kaféer, syateljéer. Inom bland annat politiken, skolan och sjukvården tog kvinnorna viktiga roller.
– Ändå är de flesta kvinnor osynliga i historien. Men de finns där även om det krävs en del arbete för att lyfta fram dem, säger Lena Nygren.
Bland källorna finns Medelpadsarkivet och Föreningsarkivet men även kyrkböcker, litteratur och tidningar.
– Det är roligt att se att det även förr fanns förebilder och duktiga kvinnor som kämpade och lyckades. Inte minst hur kvinnorna spelade viktiga roller i framväxandet av vår demokrati och välfärdssamhället, säger Barbro Björk.
Konstverk i Sundsvall
En särskild del av kvinnokartan ägnas också till stadens offentliga konstverk.
– Det är en markering då de verk som är gjorda av kvinnor är så få. Med den här guiden vill vi också så ett frö för att en skulptur reses till minne av Frida Stéenhoff, den nationellt mest uppmärksammade feministiska kvinnan med bas i Sundsvall, säger Barbro Björk.