OS är så mycket och idrott är bara en liten del av spektaklet. OS är inte minst ett kulturuttryck: En mjuk makt-explosion när alla blickar riktas mot Frankrike.

Och väldigt många fransoser, mest från fransk konservativ höger och extremhöger, är djupt kränkta av vad och vilka som nu väljs ut till att representera landet. Enligt dem försöker arrangörerna med president Emmanuel Macron i spetsen sudda ut den franska identiteten i något som liknar propaganda för ett multikulturellt samhälle. Ja, det är så flera kränkta offentliga personligheter har motiverat sin upprördhet.

Utbyte blir utsuddning

“Den stora utsuddningen" ironiserade exempelvis det konservativa högerpartiet Republikanernas talesperson Thomas Ménagé i en reaktion på OS-affischen. 

Kommentaren är en uppenbar variant av den högerextrema konspirationsteorin “det stora (folk-)utbytet. Affischen, illustrerad av Ugo Gattoni, föreställer ett OS-gytter i Paris där de flesta emblematiska monument figurerar – som exempelvis Eiffeltornet och Invalides-domen. Det är en affisch i serieteckningsstil, en pastisch på “Hitta Valle-böckerna (Où est Charlie på franska, Where's Wally på engelska). 

Skandalen ifråga: Högst upp på Invalides-domens kupol sitter i verkligheten ett kors men det gör det inte på affischen. Även om affischen i ärlighetens namn inte är särskilt verklighetstrogen i övrigt heller. 

– Nej, Eiffeltornet är inte rosa och Paris ligger inte i närheten av Tahiti heller, kommenterar OS i Paris konstnärliga direktör, Joachim Roncin kort till Dagens ETC under en pressfrukost.

Kritiker som Éric Zemmour, Marine Le Pen och Jordan Bardella från de högerextrema partierna Reconquête (Återerövring) och Nationell samling blev så kränkta av affischen att de fick för sig att den franska flaggan inte heller figurerar på affischen – vilket den gör.

Frankrike är dessutom besatt av den franska versionen av sekularism, “la laïcité” där just religiösa symboler i det offentliga rummet är viktiga att undvika. I alla fall när det gäller muslimska symboler. Enligt en annan ledamot från Republikanerna, Éric Pauget, är affischen ett “försök att sudda ut Frankrikes judeo-kristna rötter”.

Slang rör upp känslor

Men affischen var bara början. Tidningen l’Express avslöjade häromveckan att Emmanuel Macron, som engagerar sig ovanligt mycket i arrangemanget för att vara president, bjudit in sångerskan Aya Nakamura till Élyséepalatset för att hon, enligt deras källor, ska sjunga på invigningen i juli.

Det var en märklig upplevelse att läsa högerradikala Marion Maréchals X-flöde den veckan. Speciellt för den som inte kan Aya Nakamuras låttext till megahiten Hypée utantill.

EU-parlamentarikerkandidaten för högerradikala Reconquête, tillika Jean-Marie Le Pens favoritbarnbarn, citerade:

« Il a la dick facile, j'suis une hit machine

(…)

J'suis plus hypée, hypée 

Hypée, hypée, hypée 

Désenlovée, t'as zaillé 

Plus hypée, hypée, hypée (Yeah) 

Lui, il aimait trop les bitches »

Vad hade det tagit åt Marion Maréchal? Jo, hon postade ett utdrag ur låttexten till Nakamuras Hypée för att bevisa att stjärnan minsann inte sjunger på riktig franska. Kolla bara alla engelska låneord och den vulgära slang-franskan som hon använder! 

Jag vågar mig på en översättning. Aya Nakamura sjunger typ: “Han är lättkukad, jag är en hit-maskin” och använder sedan den franska motsvarigheten till “hajpad” från engelskans hyped. Hon sjunger att “han” (den lättkukade) gillar slynor (”bitches”) för mycket. Hon sjunger också, vilket Maréchal inte citerar, att hon inte är hajpad av honom längre men däremot av sig själv, för hon “är ingen lätt tjej, hon ger sig själv tio av tio”.

En klassisk göra slut-låt på temat svek, uppbrott och du-förtjänar-inte-mig med andra ord – för den som inte förblindas av vrede inför ett språkbruk pepprat med könsorgan, sexanspelningar samt engelska och maliska låneord. 

Största franskspråkiga artisten

Det är naturligtvis inte ett språkbruk Aya Nakamura är ensam om bland unga i Paris förorter. Hon är heller inte något lokalt litet förortsfenomen. Vare sig de kränkta gillar det eller ej är hon den mest lyssnade franskspråkiga sångerskan i världen med Stromae som enda utmanare. 

Kanske känner du till hennes megahit Djadja – vars musikvideo har 954 miljoner visningar bara på Youtube, för att endast nämna en av en rad helt makalösa siffror. Hennes fysiska album säljs i mer än en halv miljon exemplar och hon är en av Frankrikes mest internationella artister.

– Hon är bästsäljande i 46 länder, ett viktigt instrument för fransk soft power, det kommer inte de här diskussionerna ändra det minsta på, säger SNEP:s ordförande – det nationella syndikatet för ljudutgivning.

Han menar att Emmanuel Macron och OS-arrangörerna gör en fullständigt okontroversiell bedömning om de bjuder in Frankrikes största stjärna.

– Hennes ansikte har visats på stora billboards på Time Square i New York, hon har prytt Vogues förstasida, hon är enorm – men inte bland de franska politrukerna, fortsätter han. 

Men i Frankrike är det ett faktum att deras mest strömmade och exporterade musik kommer från förorterna, en sanning man aktivt blundar för i samhällets maktsfärer. Artisterna omskrivs oproportionerligt sällan i de stora medierna, prisas sällan på de stora galorna och erkänns inte som franskt kulturarv.

Inte ens Piaf blidkar

Det är naturligtvis inte med låten Hypée som Aya Nakumara ska inviga OS i Paris – utan med en tolkning av nationalklenoden Edith Piafs låtskatt, enligt ryktet. Det här gör de kränkta ännu mer kränkta. Och det är i diskussionerna kring detta det blir tydligt att det handlar om mer än bara språkbruk och elegans. Enorma krumbukter görs för att förklara att det inte alls handlar om att hon är svart – utan att hon saknar Piafs elegans. Och förresten finns det massor av namn på svarta personer som hyllas unisont i Frankrike. 

– Det finns flera exempel, Yannick Noah till exempel, säger Reconquête-politikern Jean Messiha i en intervju med BMFMTV, på den direkta frågan från journalisten Apolline de Malherbes om det beror på att sångerskan är svart. Sedan listar han, inte utan problem, fler exempel:

– Ella Fitzgerald etcetera. Ja, eh, vi har flera namn som visar att Frankrike inte är ett rasistiskt land, säger han.

Ella Fitzgerald har dock inget med Frankrike att göra. Han kanske förväxlade henne med Nina Simone eller Josephine Baker, vem vet?

Skribenten Jacques Renaud på högertidningen Le Figaro bevakar OS konstnärliga linje och konstaterar:

“Nu har de valt ut skulptrisen Alison Saar till att göra den officiella OS-statyn. Hon är en amerikansk artist känd för att skildra minoriteters kroppar. Ännu ett bevis på att OS i Paris blir en uppvisning i amerikansk wokeism snarare än det franska arvet”, skrev han.

 Statyn kommer att avtäckas först på invigningen, men woke-skeptikerna bävar redan nu.

– Han har absolut rätt. Emmanuel Macron vill förstöra bilden av Frankrike som franskt, republikanskt och universellt. De vill visa upp en multikulturell, anglosaxisk smältdegel, inte det riktiga Frankrike. Och har du sett att IS- maskoten är en sådan där feminazi-klitoris? undrar Geneviève Latour, pensionerad lärare i Paris.

Så tycker Parisborna om OS

Frågor:

Ser du fram emot OS?

Är det viktigt för dig hur Frankrike framställs internationellt?

Vad tycker du om OS-affischen och debatten kring den?

Vad tycker du om att Aya Nakamura ryktas sjunga Piaf på invigningen?

Binta Diané, 18, Paris

– Det är roligt att ha de Olympiska spelen i Frankrike men jag kommer inte att delta på något sätt.

– Jag har inte sett affischen och vet inget om affischen.

– Självklart kan hon representera Frankrike. Hon är fransk, hon sjunger på franska och hon är en av våra största artister. De som säger att hon inte kan det är rasister.

Beathe Briquet, 19, Paris

– Det är säkert bra att Frankrike organiserar OS för näringslivet och så men jag kommer att fly Paris då, som så många andra.

– Det är väldigt viktigt för Frankrike att fortsätta vara relevant i världen.

– Jag har sett den och tycker att den är rörig liksom, vet inte vad jag ska säga.

– Det är ett misstag om de verkligen väljer Aya Nakamura att sjunga Piaf på invigningen. Aya Nakamura representerar inte Frankrike, hon representerar sitt land eller kanske förorten. Hon representerar det som inte går åt rätt håll i Frankrike, det är en skam.

Dominique Delacroix, 68, ingenjör i Paris

– Jag gläder mig oerhört mycket åt OS. Jag idrottade mycket som ung men det blir att titta på teven för mig. Har du sett vilka priser de tar?

– Det är viktigt för Frankrike att visa att vi fortfarande är att räkna med.

– Nej, jag har inte sett affischen, jag har hört att de tagit bort ett kors eller så, stämmer det? I så fall är jag emot.

– Aya Namalamakayama eller vad hon nu heter. Vad är det för fasoner? Självklart representerar hon inte Frankrike, jag kan inte tänka mig att Macron kommer att tillåta det, det skulle bli revolution.

Genevieve Latour, pensionerad lärare, Paris

– Ja, det är väl bra men jag är rädd att borgmästare Anne Hidalgo inte kommer att klara organisationen.

– Bilden av Frankrike internationellt är oerhört viktig. Vi har ett rikt arv att värna och påminna omvärlden om.

– Jag avskyr affischen, den håller inte måttet för att representera varken OS eller Frankrike och så håller jag med dem som säger att det är en skam att ta bort korset på Invalides. Det är stötande och ett angrepp på fransk historia.

– Aya Nakamura som Edith Piaf … det är som att de vill visa världen att vi skäms över vilka vi är. Hon representerar naturligtvis inte Frankrike, det behövs någon som värnar och för vidare vårt kulturarv. Emmanuel Macron och Rachida Dati (kulturminister, red:s anm.) har wokeismen som ledstjärna.

Éléa Joseph-Syvlestre, 16, Paris

– Det spelar ingen roll för mig.

– Det är nog viktigt, jag tror folk utomlands har börjat glömma Frankrike lite.

– Jag har inte ens sett affischen.

– Jag har hört debatten om Aya Nakamura. Jag lyssnar inte själv på henne men många av mina vänner gör det, hon är den största vi har och hon är en artist jag respekterar väldigt mycket. Jag är helt säker på att de som inte tycker att vår största artist kan representera Frankrike är rasister, voila!

Léa Félix, 24, Paris

– Det är väl bra med OS men jag kommer inte att delta på något vis

– Självklart är det viktigt, Frankrike har en viktig roll internationellt.

– Ja, jag har följt med men jag har ingen åsikt, jag är ledsen.

– Aya Nakamura är vår absolut största artist, hon är enorm utomlands. För mig är det ett självklart val att välja henne. Alla som argumenterar emot är okunniga och vad ska man säga, fördomsfulla.