– Kulturdebatter har de senaste åren lett till allmänna debatter, särskilt kring rasism och vad man får och inte får säga, berättar Kristina Riegert, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Hon lyfter upp Makode Lindes tårta och bråket om Tintins vara eller inte vara på Kulturhuset i Stockholm som exempel på där frågor har spridit sig i sociala medier och blivit till principdiskussioner.

– Det är när man upplever en fråga som allmängiltig som den får ordentlig spridning. När ett bråk kanske börjar internt men där det sedan finns en viktig principdiskussion, säger Kristina Riegert.

”En häxjakt”

Dror Feiler var inblandad i ett av de största kulturbråken som Sverige har upplevt. Han minns fortfarande turerna kring konstverket ”Snövit och sanningens vansinne”.

– Det var en häxjakt, Jag fick skaffa livvakt och min familj fick ta emot de mest fruktansvärda hot. Samtidigt fick jag ett stort stöd från människor som tyckte att situationen var helt absurd.

Hade du ställt ut konstverket om du på förhand visste hur reaktionerna skulle bli?

– Absolut, man kan aldrig veta i förväg vad som ska hända och man kan inte räkna ut vem som kommer agera. Känner man att man har något viktigt att säga så tycker jag man ska göra det så länge man håller sig inom lagens ramar. Och går man utanför det och ägnar sig åt civil olydnad får man vara beredd att ta konsekvenserna.

Vilken betydelse tror du kulturbråken har för allmänheten?

– Jag tror det är negativt att konsten sensationeliseras, det hade varit allmänheten till gagn om man diskuterade bakgrunden till bråket. Nu för man det till en platt tidningsbild.

Fyller ett tomrum

Kristina Riegert å andra sidan menar att kulturbråken fyller en demokratisk lucka i debattklimatet.

– För det första tycker jag att många kulturdebatter har vida relevans. Men jag tror också vi är intresserade av kulturbråken som en demokratisk debatt eftersom det är en egen röst som går ifrån de politiska diskussionerna. Kulturbråken har ofta mer humanistiska och etiska värderingar.

Makode Linde vs Lena Adelsohn Liljeroth

BRÅKET

Konstnärernas Riksorganisation skulle fira 75 år och vilket firande det blev när kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) bestämde sig för att göra ett besök och skära upp lite tårta. Problemet var bara att en del av tårtan var Makode Linde uppklädd till en stereotyp afrikansk kvinna och när tv-bilder av en skrattande vit kulturminister stod och skar i en skrikande svart tårta kablades ut över världen blev de båda världskända i ett nafs.

VAD HÄNDE SEDAN?

Afrosvenskar krävde Lena Adelsohn Liljeroths avgång, det anordnades demonstrationer utanför svenska ambassader i utlandet och Moderna Muséet bombhotades. Makode Linde fortsätter i dag med sin konstverksamhet och som samhällsdebattör och Lena Adelsohn Liljeroth skrev nyligen (Expressen 3/3) att hon inser att tårtan för en lång tid framöver kommer förknippas med hennes regeringsår.

CITAT VI MINNS:

”Som vi ser det har vi att göra med en minister som gjort ett grovt rasistiskt övertramp i sitt ämbete.”

Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund.

Björn Ranelid vs Linda Skugge

BRÅKET

Året är 2003 och en bomb ska precis brisera på Expressens kulturredaktion – Linda Skugge är nämligen i full färd med att anklaga Björn Ranelid för att använda läppglans och raka armarna. Hon gör det i en recension av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet och författaren tar så illa vid sig att han kopplar in kändisadvokaten Leif Silbersky och blir tvungen att ta blodtrycksmedicin. Kulturpersonligheter på alla stora tidningar ger sin syn på bråket, en övervägande majoritet till stöd för Björn Ranelid då många tycker att det var taskigt av Linda Skugge att recensera Björn Ranelids utseende i stället för hans bok.

VAD HÄNDE SEDAN?

Björn Ranelid blev en alltmer folklig författare och artist med medverkan i Melodifestivalen, Let’s Dance och Stjärnorna på slottet. Linda Skugge drog sig tillbaka från offentlighetens ljus och blev PR-konsult.

CITAT VI MINNS:

”Vem hade kunnat gissa det: att Björn Ranelids eventuellt rakade underarmar skulle bli höstens stora kulturfråga?”

Martin Jönsson, dåvarande chefredaktör på tidningen Journalisten.

Ebba Witt-Brattström vs Karl Ove Knausgård och Stig Larsson

BRÅKET

I maj 2015 blåser Ebba Witt-Brattström, litteraturprofessor och en av Sveriges mest framträdande feminister, liv i debatten om kulturmannen. Norske författaren Karl Ove Knausgård och Stig Larsson får sig en släng av sleven sedan de skrivit och uttalat sig om unga tjejer som de vill ligga med, något som Ebba Witt-Brattström menar bara var ett alibi för deras homosexuella lustar. Karl Ove Knausgård slår ifrån sig, Stig Larsson likaså och ett gäng andra kulturmän, eller aspirerande sådana, ger sig in i debatten. Och Ebba Witt-Brattström avfärdar dem alla i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med en härskarteknik värdig en, ptja, kulturman.

VAD HÄNDE SEDAN?

Bråket urartade och alla från Jonas Gardell till Unni Drougge gav sig in i leken. Ebba Witt-Brattström ger till slut en intervju i Dagens ETC där hon säger att hon inte har något emot Karl Ove Knausgårds böcker och bråket ebbar ut.

CITAT VI MINNS:

”Du tror att du kan tjäna dina första gyllene sporrar på det litterära fältet genom att hoppa på ett gammalt feministskrälle som Ebba Witt-Brattström. Men det funkar inte så. Tro mig.”

Ebba Witt-Brattström svarar Mats O Svensson att han inte ska lägga sig i ett bråk som inte angår honom.

Dror Feiler vs Israels ambassadör

BRÅKET

Det har gått över 12 år, men konstbråket kring Dror och Gunilla Feilers verk ”Snövit och sanningens vansinne” hör fortfarande till de allvarligaste som drabbat Sverige. Paret Feiler hade satt ett porträtt på Hanadi Jaradat, en palestinsk självmordsbombare som mördat 19 personer i Haifa, på en liten flotte i en bassäng av rött vatten. När Israels ambassadör i Sverige vid tidpunkten, Zvi Mazel, kom till utställningen saboterade han konstverket genom att dra ut sladdarna till belysningen och kasta ner en strålkastare i bassängen.

VAD HÄNDE SEDAN?

Sabotaget blev en världsnyhet och orsakade diplomatisk kris mellan Sverige och Israel. Dror och Gunilla Feiler fick ta emot tusentals hotbrev och Historiska museets konstnärlige ledare blev attackerad av en okänd man och fick dagarna efter händelsen ta emot 400 hotbrev.

CITAT VI MINNS:

”Jag hade hoppats på en konstnärlig dialog. Nu blev det ett jävla bråk i stället.”

Thomas Nordanstad, konstnärligt ansvarig på Historiska museet för utställningen.