Men ambitionen att föryngra lyckades bara delvis – och inte bara på grund av den höga täckningsgraden tweed på Luuk och Lindströms kroppar. Lika gubbigt som någonsin, slog Aftonbladets kritiker fast 2016 och menade att Luuk/Lindström är essensen av vita medel­ålders public service-män på ett så oförblommerat sätt att man ibland undrar om de är ironiska. ”Det hade varit typiskt dem. På 90-talet.”

För svåra frågor

På spåret skriver alldeles för svåra frågor och ledtrådar. Det slog frågekonstruktören Jens Fagerlund fast i en debattartikel i DN 2018. Enligt honom hade frågorna då blivit så kniviga att programmet slutat vara roligt, både för deltagarna och tittarna.

”Jag förstår inte varför människor ställer upp längre, och blir mer eller mindre skändade” utvecklade han i en intervju för Aftonbladet.

För mycket popkultur

Alldeles för mycket populärkultur, och alldeles för lite allmänbildning. Det var kritiken från TV-dags kritiker Andreas Ericson som 2018 skrev en lång radda anledningar till att På spåret spårat ur. Numera är frågorna oftast av typen ”vad 60- och 70-talister som jobbar i medie­branschen i Stockholm vet”, anmärkte han, och menade att det går ut över både programmets folklighet och mormor i soffan. ­Andreas Ericson efterlyste fler frågor av typen ”det där minns jag från en biologilektion i sjuan”.

Fusk-konspirationen

”Frågorna anpassas aldrig efter deltagarna som alla genomgår ett castingtest innan de får medverka i programmet”, har På spårets frågeredaktör Jenny Svensson förklarat i Expressen. Men detaljer har fått skeptiker att tveka.

2019 råkade frågorna exempelvis vara misstänkt anpassade till den tävlande Parisa Amiri, vilket noterades av satirikern Moa Wallin i podden Della Q. Parisa Amiri fick bland annat frågor om en film hon tidigare gjort ett helt Kobra-program om, och om vad förkortningen ”UX” står för – ett yrke hon själv haft på SVT. En slump? I så fall en lycklig sådan, med tanke på att medie­profilen vann säsongen.

För vitt

”På spåret vitare än tomtens skägg”, ”Börjar undra om SVT är en akronym för Svenska Vita Tävlande”. Så lät kritiken mot frågeprogrammet 2016 där produktionen inte lyckats hitta en enda rasifierad person till deltagarlistan.

SVT Edit gjorde då en roligt elak sketch där de klippte in journalisten Fanna Ndow Norrby och rapparen Stor i en pappkartong mellan de två burarna. Där fick de motta aningslöst rasistiska kommentarer från Luuk och Lindström. Snygg inhouse-satir.

Hamid Zafar och rasistskandalen

2020 var det tänkt att den kände opinionsbildaren och tidigare rektorn för Sjumilaskolan, Hamid Zafar, skulle tävla ihop med programledaren Frida Boisen. Men bara några veckor innan säsongspremiären ­avslöjade DN att skoldebattören under flera år skrivit hatiska inlägg om judar och homosexuella på nätet.

SVT:s krislösning: De förinspelade programmen med Hamid Zafar stektes. Istället ersattes hans lag med P1-profilerna Thomas Nordegren och Louise Epstein. Deras grupp fick spela om samtliga matcher.