14 812 dagar efter att ”Star Wars” först dök upp på biograferna är det i kväll dags för ovanstående rad att inleda den åttonde delen i vad som torde vara filmhistoriens mest framgångsrika franchise.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Att kalla ”Star Wars” ett populärkulturellt fenomen räcker inte. Nya filmer, spin-offs, leksaker spel, böcker – officiella och icke sanktionerade, kokböcker, kläder, muggar, byggsatser, konvent, medlemsklubbar, cos-play och annat i all ära. Det är det andra filmer som också spottat ur sig.
”Star Wars” däremot har kraften att förändra liv. Som för Tess Lindberg, 45, vars karriärval är en direkt följd av intresset för filmerna.
– Det var ju en fantastisk saga, för mig som var runt 10–12 år när jag såg filmerna första gången. Onda mot goda. En hjältes resa. Det är tack vare ”Star Wars” jag idag jobbar med att klippa film, säger hon.
Antalet gånger hon sett filmerna – de första, prequel-serien som kom runt sekelskiftet vägrar hon prata om – är omöjligt att säga. Förmodligen långt över hundra. Och även om den senaste, ”The Force Awakens”, inte lyckades trigga igång barnasinnet helt har hon bokat in två föreställningar av ”The Last Jedi” under samma dygn.
– När jag väl sitter där och loggan dyker upp och musiken kommer lär jag väl ståpäls igen, säger hon.
Någon samlarmani har hon inte, men däremot lyckades hon kämpa till sig att ge sonen fyra namn vars initialer bildar ordet ”jedi”.
– Jag försökte döpa dottern till Leia också, men där tog det stopp.
Fyra gånger på premiären
Andres Cervantes, 28, har bokat in fyra föreställningar under premiärdagen. Han är för ung för att ha varit med i första vågen men hade i stället en pappa som introducerade honom för det nya universumet. Exakt vad som lockade honom som barn är oklart. Som vuxen är han fullt på det klara med seriens dragningskraft.
– Det är en förtätad variant av hjältemyten. Egentligen samma historia som berättats sen tidernas begynnelse, om en individs inre resa till att upptäcka sig själv. Där denne möter utmaningar och övervinner dem via inre styrka. Och allt detta blir en metafor för vuxenlivet, där vi också har utmaningar som ska övervinnas, vår stress, ängslan, ångest, säger han.
Att världen är svartvitt, ofta endimensionell är inget som stör honom. Tvärtom.
– Den simplistiska metaforen är själva poängen med ”Star Wars”. Jag gillar den renhet som finns där, bristen på ironi, som mest är något ytligt. ”Star Wars” ska vara dualistisk, det ska vara en saga, säger han.
”Trodde R2D2 var en robot”
En som däremot var med när det begav sig är Henrik Wistrand, 50. Han såg den första filmen 1977 och drogs omedelbart in i sagan. Även han nämner ont och gott, att det utspelades i ett annat universum, att det var något mer än en film.
– Jag kommer ihåg när de avslöjade att det satt en kortväxt inne i R2D2. Jag hade inte ens tänkt på det. För mig som 10-åring var det ju en robot, säger han.
40 år senare består fascinationen. Inte tillräcklig för att rusa iväg till salongerna redan i dag. Men förmodligen till helgen. Han har också passerat peak nörd, när han gick på konvent och drev en egen köp-och-sälj-sajt. Nuförtiden är det andra aspekter av ”Star Wars”-universumet som kanske lockar mer. Som samlarprylarna och hemmasnickrandet.
– Den här hjälmen är en exakt kopia av Bobba Fetts hjälm. Skådespelaren själv har signerat den!, säger han och visar upp en av två hjälmar han själv gjutit i ett plastmaterial och målat intill förväxling lik originalet.
– De använder ju flera hjälmar i filmerna, så det är därför jag håller på att fixa en annan. Du ser, den här andra har ju gula detaljer ovanför visiret.
