BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Martin Johansson står i duggregnet vid Mosebacke torg och röker en cigarett.
Han är nattklubbschef här på Södra Teatern. Efter en snårig karriär genom Stockholms nattklubbsdjungel, från F12 och Berns till Slakthuset, hamnade Martin Johansson på Södran för två år sedan. På den korta tiden har han ökat omsättningen i huset med "minst hundra procent" och lyckats göra den k-märkta gamla teatern med dess fem olika scener till ett av stans populäraste nöjeshus.
– Det är klart att jag tvekade när jag fick frågan om att ta över här, säger han när vi en stund senare har slagit oss ner vid ett bord inne i matsalen på klassiska Mosebacke.
– Jag hade en trevlig bild av Södra teatern, men folk som rörde sig i mina kretsar hade aldrig varit här. Det var en del gnäll i början, från folk i huset också. Det är ju ett klassiskt vänsterhus och jag hade jobbat med Moderaternas valkampanj. När Anna Kinberg Batra höll tal här, det uppskattades inte av alla. Men money talks, säger Martin Johansson och tar en tugga av sin lunchburgare.
Älskar kontrasterna
Martin Johansson älskar kontrasterna. Ena dagen seriös nattklubbschef med budgetmöten och tunga artistbokningar. Nästa dag snuskiga skämt i dragqueen-utstyrsel som superdivan Miss Inga. Han beskriver sig själv som en som känner alla från gangsters till förra statministern och Rebecca & Fiona. Och en vanlig helgkväll på Södran är lika splittrad som hans eget liv.
– Det finns väl inget annat hus som samma kväll kan ha Madonnas fyra originaldansare från Vogue, en hiphop-karaoke där rapparen Michel Dida hoppar ur en tårta, en indieklubb med tre medlemmar från Broder Daniel, en fet technofest och en privat gayfest med prins Carl Philip som gäst. Samma kväll. Jag försöker verkligen boka brett, men samtidigt saker som jag kan stå för. Jag älskar indie och jag älskar house och techno, men man kan inte bara ha sådant hela tiden. Det skulle inte funka. Jag älskar kontrasterna som uppstår mellan de olika klubbarna, när folk råkar hamna på andra ställen än de tänkt. Vi utbildar folk.
Att han är en av de personer som har mest makt över Stockholms nattliv är något han försöker undvika att tänka på.
– Det är inte så att jag vaknar och tänker på det. Jag är väldigt dålig på att ta beröm, men folk säger ju att man är en maktperson. Men man måste hela tiden utvecklas och göra något bra. Det går ju svinbra nu, men det kanske det inte gör om ett halvår. Det är dumt att gå runt och tro att man är en stor maktspelare, för det går väldigt snabbt nedåt i den här branschen.
Martin Johansson har alltid varit exhibitionist. Som näst äldst av sju syskon var det en ständig kamp om uppmärksamheten. Tio år gammal deltog han i sin första talangjakt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag sjöng Cornelis Vreeswijks Jag hade en gång en båt. Och jag vann, så klart. Då kunde jag sjunga på riktigt, det kan jag inte nu. Det var innan målbrottet och innan 150 cigg om dagen. Då var jag en fin liten pojke.
Han fortsatte att sjunga och spela teater och tvingade alla att se när han uppträdde. 18 år gammal blev han modell, med stora jobb åt modehus som Prada och Ralph Lauren.
– Jag var en rätt usel modell och gjorde det mest för att tjäna pengar. Jag har ju bara ett ansikte liksom. Jag har färre looks än Zoolander. Det är helt otroligt att jag kunde tjäna pengar på det.
Stannade aldrig länge
Efter modellkarriären hoppade Martin Johansson runt mellan pr-jobb, nattklubbar och reklam. Han är rastlös och har svårt att stanna för länge på ett ställe. Jobbet på Södra teatern är den längsta anställning han har haft i sitt 39-åriga liv.
– Det är ju för att det är svinkul. Och att jag får göra som jag vill här. Det är väldigt viktigt.
Kommer du stanna kvar ett tag på Södran eller letar du dig vidare snart igen?
– Förra året fick jag rätt många erbjudanden, men jag känner att jag vill landa i det här. Jag är inte klar här, jag har några år kvar. Dels så är det kul och dels så får jag artistisk frihet. Vem fan får sätta upp en snuskig bingo mitt på dagen? Eller ordna en hiphop-karaoke? Det finns inget annat hus som kan erbjuda mig de möjligheterna. Så om jag lämnar det här stället så lämnar jag för en annan bransch, inte för en annan klubb.
Fullsatta salonger
Bingon som Martin Johansson nämner är succé-föreställningen It’s Motherf***ing Teatime. En show som började som en kul idé på fyllan, men som har växt till fyra fullsatta säsonger på Södran. Bingo, musik, dans och manliga strippor, med Miss Inga som allsmäktig ledare. Nu ska showen utvecklas till en julgala med bland andra rapparen Mange Schmidt och artisten Tilde Fröling.
– Det är en underground-kabaret med våra egna speciella versioner av kända jullåtar. Jag, Mange och Tilde kommer att sjunga, uppbackade av våra dj:s Kim och CK samt två muskulösa män utan några kläder. Jag var singel när vi castade dem, det är jag inte nu så nu är det inte lika viktigt, skrattar Martin Johansson.
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit i livet?
– Att jag är homosexuell och har klätt ut mig till kvinna. Det finns väldigt många dragqueens i nattlivet, men de flesta har stannat vid att stå och kindpussas för 1 500 spänn per kväll och fem vodka-redbull. Jag har liksom varit chef för Slakthuset, haft eget vip-rum på Berns och nu är jag nattklubbschef på Stockholms äldsta och härligaste kulturbyggnad. Det är nog det jag är mest stolt över. Det är en väldigt heterosexuell värld. Att jag har lyckats med det här, det är en bedrift.