– Idén till den här utställningen kom från en kvinna som har fött sitt barn efter vägen. Hon frågade mig om vi kunde lyfta det här genom konsten, berättar hon för ETC.

– Vi ville göra något för att lyfta fram situationen. Det är helt sjukt att det här bara får pågå. Sverige för ingen statistik över barn födda utanför sjukhus.

Utställningen består av foto, illustrationer och ljudinstallationer.

– Vi har valt att bara fokusera på Kiruna. Men det här är ett utbrett problem i hela landet.

– Jag efterlyste kvinnor som har fött sitt barn efter vägen och så har jag fotat dem i sjukhuskläder ute på vägen. Har det varit ett litet barn har mamman hållit barnet svept i bb-filten. De större barnen höll i filtarna själva. Jag ville signalera att de tillhör en vårdavdelning, men de är helt malplacerade mitt ute på en öde väg. Men det är så det är.

Illustrationerna som Carina Kero ligger bakom, visar hur det kan se ut när ett barn föds i en bil.

– Det blir så uppenbart hur sjukt det är, det är så trångt i en bil.

– Det är gemensamt för de mammor vi träffat som fötts längs vägen. De är så tacksamma för att det ändå gick bra, men samtidigt säger de alltid att de aldrig, aldrig vill vara med om det här igen.

Även om de flesta hinner fram till förlossningen, lever alla gravida med oron över den långa vägen, att inte hinna fram.

– Det försöker vi också fånga upp i utställningen, oron som vi alla måste bära på. En förlossning i sig är ju en skrämmande sak. Den kan vara dramatisk bara som det är. Att på det bära oron för om man kommer hinna fram.

– Vi har bara en väg till sjukhuset i Gällivare, det är tolv mil bort och vi har ju vinter här större delen av året. Senast i dag hörde jag på trafikradion att den enda vägen var avstängd igen. Det är stopp. Någon som måste akut till sjukhus härifrån kommer inte fram.

Själv födde jag i Stockholm och hade nära till förlossningsavdelningen, här var snarare oron att det skulle vara fullt överallt.

– Ja, ni har ju samma problem. Det ska inte behöva vara så.

Tror du att förlossningsvården kan bli en valfråga?

– De som är ansvariga, de som stänger ner alla förlossningskliniker, de tittar bara i sina papper och så säger de att det är inga problem. Det är ingen som frågar oss. Det är ingen som har frågat hur det här blev och hur det funkar. Men känner en hopplöshet. Vart går gränsen för mänskligt värde och leva här? Barn föds efter vägen, kvinnor håller på att förblöda, barn har dött på grund av avståndet till sjukhuset. Hur mycket värre saker kan hända? Och det är fortfarande ingen som bryr sig. Det får bara fortsätta. Utställningen känns jätteviktig för oss.