Nu ska det dock sägas att ”Morgonstjärnan” knappast börjar som en skräckroman. I den första delen får vi följa litteraturprofessorn Arne och konstnären Tove under deras sommarvistelse i Sørlandet. Som läsare blir jag först lite besviken: Karl-Ove – förlåt Arne – är en kedjerökare man, upptagen av vardagens alla futiliteter medan Tove går omkring i ett skaparrus som – befarar man – kan vara psykisk sjukdom. Ska författaren aldrig komma loss från sin ”Min kamp”-svit? Är detta bara ännu en bootleg? Men så byts plötsligt perspektiv, vi får följa en präst som tvivlar på sitt äktenskap, en kassörska som förtvivlar över sina livsval, en alkad journalist som bara tänker på sin karriär och många fler.

Över alla dessa karaktärer stiger en stjärna på himlen och plötsligt är det som om både naturen och människorna får fnatt: fåglarna börjar kvittra mitt i natten, nyckelpigor invaderar verandor, grävlingar går in i hus. Som läsare känner jag mig inte lika säker på vad det är Knausgård vill längre.

Titeln ”Morgonstjärnan” för tankarna till Bibelns berättelse om stjärnan malört, som föll ner på jorden och förgiftade alla vattendrag. Men intrigerna leder snarare tankarna till Dantes ”Den gudomliga komedin”, närmare bestämt den första helveteskretsen där tillvaron är tröstlös och grå. Genom­gående i boken flödar spriten, vilket knappast är en slump. ”Morgonstjärnan” porträtterar människor som desperat försöker ta sig ut ur sin bubbla: sjuksköterskan Solveig får inte kontakt med sin dotter, kassörskan Iselin har förlorat sin självkänsla, Arne tvivlar både på sitt jobb och sin familj och den grisiga journalisten Jostein – bokens comical relief – tycks enbart förmögen att kommunicera med sin mobil.

Visst finns här en hel del reflektioner om gudstron och döden – bland annat en insprängd essä i ämnet – men jag läser ändå det mellanmänskliga och vardagliga som bokens centrala teman. Hur var och en, för att tala med Miltons Satans-gestalt, bär på sitt alldeles eget helvete.

Detta hänger intimt samman med Knausgårds stil, som syns i varenda liten mening. Ta den här till exempel: ”Jag slog hennes nummer och satte telefonen till örat medan jag tittade upp mot stjärnorna i mörkret ovanför.”

Varje författare, varje redaktör vid sina sinnens fulla bruk skulle stryka ”och satte telefonen till örat” och ”mörkret ovanför”, för att det är oekonomiskt berättande. Men inte Knausgård. Hans närmast OCD-aktiga tvång att redovisa allt hänger samman med hans filosofi. Martin Hägglund har i ”Vårt enda liv” beskrivit det som att Knausgård har en enastående förmåga att öppna upp de tidsrymder vi inte minns. På så sätt skapar han en bild av hur livet lever oss snarare än tvärtom. Det är så mycket i vårt liv vi inte registrerar, som glider oss ur händerna i slow motion. Till exempel de vi älskar under ett förstrött samtal över telefon. Detta är romanens stora tragedi – men också Knausgårds gåva till läsaren. Han fångar stunderna vi knappt registrerar i högupplösta bilder.

Som läsare har jag därför svårt att förstå vad Knausgård ska med alla skräckeffekter till. I romanen framstår de just som staffage, löst hängande, som om författaren plötsligt fick lust att ropa ”BUH!” på pin kiv. Romanen heter ”Morgonstjärnan”, men en bättre titel vore ”Babels torn”. Det är inte en bok som – baksidestexten påstår – handlar om när ”de mörka krafterna i världen får löpa amok”, utan om kontaktlöshet.

I en av de sista symboliska scenerna leder Arne sin hustru till psykakuten. Hennes kreativa anfall har övergått i en psykos och det enda hon kan upprepa är ”Jag vet inte” och ”Är du säker på det?”. Arne smeker henne försiktigt över kinden och går ut på gatan, slår sig ned vid en uteservering och beställer en stor stark. Det är en oerhört tragisk bild hur vi plötsligt kan förlora allt.

Slutligen några ord om översättningen av Staffan Söderblom. Den är verkligen magnifik. Visserligen skriver Knausgård på den närliggande norskan, men det kräver ändå en skicklig hantverkare för att överföra författarens på samma gång platta och laddade prosa. Särskilt märks det i dialogerna, som både är vardagligt loja och fyllda med undertext.

Tur därför att vi har Söderblom, från översättarnas motsvarighet till Serie A.

Quiz: Hur väl känner du Karl-Oves kamp?

1. Del 6 i ”Min kamp”-sviten avslutas på ett lite pikant vis. Hur?

a) Att Karl-Ove ska ”njuta av tanken på att jag inte längre är författare”

b) Att Karl-Ove ska ”flytta från Sverige och aldrig mer komma tillbaka”

c) Att Karl-Oves ”kamp nu är över och att livet förlorat sin mening”

2.Vilka två Stockholmsbarer med djurnamn hängde Knausgård mycket på i ”Min kamp 2”?

a) Tranan och Göken

b) Lejonet och Björnen

c) Pelikan och Guldapan

3. Vilket rengöringsmedel använder Knausgård när han, märkligt tillfreds med sin syssla, rengör sitt badkar i sviten?

a) Grönsåpa

b) Vim

c) Aleppotvål

4. Karl-Ove sägs ibland ha slutat röka, men har fram tills alldeles nyligen ofta synts med en cigarett i handen eller mungipan. Vilket märke är han speciellt fäst vid?

a) Marlboro

b) Camel

c) Lucky Strike

5. 2017 kom ”Så mycket längtan på så liten yta” ut, som består av en essä om en viss konstnär. Vilken?

a) Frida Kahlo

b) Edvard Munch

c) William Blake

6. Vilken norsk maträtt skriver Knausgård om sin längtan till under sin exil i Sverige?

a) Valbiff

b) Smalahove

c) Sursild

7. Det finns en koppling mellan Knausgård och succe-barnfilmerna ”Frost” – vilken?

a) Knausgård upplever att allt han rör vid blir till is

b) Knausgård och systrarna är alla uppvuxna på en plats som kallas Arendal

b) Både Anna och Karl-Ove har bästisar som heter Olof

8. Vem skrev, som en replik till Knausgårds redan nämnda attack, att ”Knausgård kommer från de halvslaka snorklarnas land”?

a) Maria Sveland

b) Jonas Gardell

c) Ebba Witt-Brattström

9. ”The shortsightedness and the stupidity of it just makes me want to cry.” Orden är Knausgårds och källan är The Guardian. Vad pratar han om?

a) Att Norge borrar efter olja på Arktis

b) Att Melodifestivalen blir av – trots pandemin

c) Att hans bror Yngve sålde alla Talking heads-skivor

10. Vad skulle ”Min Kamp”-sviten egentligen ha hetat?

a) ”Jag och min far”

b) ”Argentina”

c) ”Kaffe och cigarett”

11. De som läst hans böcker vet att Karl-Ove närt en dröm om att bli rockstjärna. För några år sedan gjorde hans ungdomsband en kortare återföreningsturné och spelade bland annat i SVT:s Babel. Vad heter bandet?

a) Dolls on speed

b) Kafkatrakterne

c) Lemel

12. I ”Min kamp” beskrivs ett möte mellan Karl-Ove och en svensk författare där Karl-Ove blev helt tafatt. Vem var författaren som fick honom ur fattningen?

a) Per Hagman

b) Kristina Lugn

c) Carl-Johan Vallgren

13. Vad ges rejält med utrymme i den sjätte och avslutande delen i serien?

a) En kärleksförklaring till hans första fru

b) En essä om Adolf Hitler

c) Ett recept på köttfärssås

14. Knausgårds debutbok ”Ut ur världen” väckte debatt när den gavs ut i Sverige 2015 eftersom den handlar om en 26-årig lärare som inleder en sexuell relation med sin 13-åriga elev. En debatt som fick författaren att gå till attack mot svenska kritiker. Vad kallade han dem?

a) Cykloper

b) Fegisar

c) Manshatare

Rätt svar:

1a, 2c, 3b, 4a, 5b, 6a, 7b, 8b, 9a, 10b, 11c, 12c, 13b, 14a