BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vad är det med medeltiden som fascinerar så?
– I grunden finns nog ett historiskt intresse hos alla våra medlemmar, men alla kan ha olika ingångar. Några är intresserad av de fina kläderna och att sy, några håller på med smide eller matlagning. För andra står riddarstriderna i fokus – i rustning eller utan. Men allt vi gör, gör vi utifrån manualer som skrevs på 1300-talet, säger Olle Granath som blev medlem i Gyllengran för fyra år sedan, och i dag är ordförande i föreningen.
En egen värld
Han berättar att det finns gott om medeltidsföreningar i Sverige, och att de alla är en del av en medeltida värld, som sträcker sig jorden runt och har 35 000 medlemmar. Sundsvalls lokala förening Gyllengran hör till Furstendömet Nordmark som täcker in hela Sverige. Nordmark ligger i sin tur i Konungadömet Drachenwald där Norden, Europa och Sydafrika ingår. Det finns en furste och furstinna, som väljs var nionde månad, det finns en kung och en drottning som styr över alla, och alla medlemmar avancerar i organisationen och får olika adliga titlar. Ändå är det inte hierarkin som står i centrum
– Oavsett vilken nivå man går in på är ambitionen att göra ”ett försök till att återskapa medeltiden”. Vad man vill lägga i det väljer man själv. Och det finns en stor tolerans för nybörjare, vilket fascinerade mig i början, säger Olle Granath.
Alla vill hjälpa till och lära ut det de kan, och vill man inte lära sig allt kan man göra utbyten – en klänning mot ett smitt smycke till exempel. Att alla byter kunskap mellan varandra är något av det bästa med föreningen tycker han. Det, och gemenskapen i att alla är jämlika.
– När medeltidskläderna åker på, suddas alla gränser och alla förutfattade meningar ut. Våra medlemmar är barn, unga, vuxna och gamla, med olika yrken och bakgrunder. Det skapar väldigt fina gemenskaper i grupperna när man umgås så.
Jämställt
Medeltidsföreningarna är också oväntat jämställda. I de medeltida sporterna heavy fighting och fäktning – som faktiskt är registrerade hos kampsportsförbundet – finns ingen indelning efter ålder, kön eller vikt. Små tjejer slåss mot långa män, ibland är det lite orättvist, men ibland är det också en fördel, att vara mindre.
– Och jag har svårt att tänka mig att det finns någon annan förening som får så många män att sätta sig vid en symaskin. Om det nu är ett tecken på jämställdhet, skrattar Olle Granath, som själv har sytt alla sina dräkter.
Träffas och umgås
Det Gyllengran ska göra på Selånger marknad är egentligen något ovanligt för dem. Deras verksamhet ska inte förväxlas med rollspel. Varje medlem är sig själv när de är iklädda den medeltida dräkten, och när de träffas gör de det för att umgås med varandra, inte för att spela teater.
– Men nu ska vi visa upp fighting med svärd och rustningar, eftersom vi vet att barn vill se sådant. Vi kommer att köra både man mot man och gruppstrider. Och sedan blir det hantverk och enklare matlagning på plats. Vi vill gärna att besökarna kommer och kollar och klämmer på kläder och rustningar. Vi är väldigt stolta över vad vi gör och berättar gärna – så fråga, fråga, fråga, säger han.