BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Omar Victor Diop utbildade sig till ekonom i Frankrike och återvände sedan till Daqar där han arbetade som konsult, berättar Viveca Ohlsson, Kulturens fotograf och projektledare för utställningen.

Omar Victor Diop hade fotografin som intresse men när hans bilder hade visats på en biennal blev mottagandet gott och han bestämde sig för att byta bana. Som fotograf arbetar han både inom reklam, mode och som utställande konstfotograf.

Bloggare, modeller och tv-personligheter

Bilderna i ”The studio of vanities” är tagna i klassisk porträttstil. Motiven är unga människor med yrken som journalister, bloggare, modeskapare, modeller och tv-personligheter. 

Personerna har avbildats framför ett mönstrat tyg, där tygerna kommer från familjens Diops samling av gamla textilier.

– De som har avbildats är unga och urbana. Att skildra dem är Omar Victor Diops sätt att visa att det inte finns något homogent Afrika, säger Viveca Ohlsson.

Mönster, färger och historiska tyger möts man också av en trappa upp, där utställningen ”Uppklätt” nu öppnar. Utställningen består av finklänningar från 1730 till 2000, som har burits av svenska kvinnor.

De plagg som visas är tillverkade i fina material och sparsamt använda, vilket gör att de också har kunnat bevaras.

Skiftat karaktär

Utställningen visar hur modet har skiftat karaktär. Modets gång har varit att trenderna föddes hos de högre klasserna, för att sedan sjunka genom samhällets alla lager. 

Under 1700-talet var det därför inte bara överklassens kvinnor som gick runt med korsetter som spännband runt midjan. Även arbetande kvinnor som tjänsteflickor snörde in sig.

– När alla hade nåtts av en trend kunde det inte längre ses som ett mode. Då var det dags för något nytt att slå igenom, säger Charlotte Åkerman, avdelningschef för Kulturens samlingar.

Raden av klänningar som visas är hänförande vackra, med fina färger, mönster och broderier. Men de utgör också en bild av hur modet har handlat om att tvinga in kvinnokroppen i kläder som på ett eller annat sätt hindrar sina bärare från att leva. 

Hälsovådlig syn på kvinnokroppen

Raden av klänningar går från de trådsmala midjorna och 1800-talets krinoliner som inte gick att sitta i, till 1900-talets kläder som sakta men säkert ger sina bärare alltmer rörelsefrihet.

Det är kläder som är till för att behaga, visa upp och göra kvinnan till ett objekt, säger Charlotte Åkerman.

Många klänningar vittnar om en direkt hälsovådlig syn på hur en kvinnokropp skulle se ut.

För att få ett midjemått på 46 centimeter fick man börja snöra sig redan som barn, berättar Charlotte Åkerman, avdelningschef för Kulturens samlingar.

Båda utställningarna öppnas i helgen. ”The studio of vanities” pågår till januari 2018, medan ”Uppklätt” är en ny permanent utställning.