– Vi producerar ofta våra egna utställningar, men i det här fallet har vi tagit in en vandringsutställning som producerats på Kulturen i Lund, där den visats innan, säger Maria Forneheim, enhetschef för utställningar och samlingar.
Modedesigner
Katja Geiger var en svensk modedesigner, född och uppvuxen i Bjuvs kommun i Skåne och utbildad på Beckmans designhögskola i Stockholm. Hon blev på 60-talet en internationellt erkänd modekreatör som Katja of Sweden.
– Det är intressant att lyfta fram ett internationellt modenamn. Katja blev nästan mer känd utomlands än här i Sverige. 60- och 70-talet var den period som hon jobbade mest med mönster och färg, säger Maria Carlgren, enhetschef för publika möten på Röhsska.
Just ett extra fokus på mönster är ett tillägg som Röhsska har gjort själva till utställningen. Katja Geiger designade förvisso en hel del mönster till sina plagg själv, men hon hade även mängder med samarbeten med samtidens största formgivare.
– Det är kanske framförallt mönster och färg som Katja Geiger är känd för. Hon gjorde en del mer minimalistiska saker också, men det är ofta det här hon förknippas med, säger Marie Odenbring Widmark, antikvarie/enhetschef på Västra Götalandsregionen.
Hon har tillsammans med Anna Lindqvist, intendent vid Ystads museum, författat texterna till en folder som Röhsska museet producerat till utställningen. Den ger en grundlig introduktion till Katja of Swedens mönstervärld. Utöver de plagg som ingår i utställningen presenteras de formgivare som gjort mönster för Katja of Sweden. I vissa fall köpte hon in enstaka mönster – i andra fall hade hon fleråriga samarbeten.
– Vi presenterar 14 stycken formgivare. Hon hade säkert fler samarbeten, men det är dem vi har lyckats identifiera, säger Marie Odenbring Widmark.
Vill åstadkomma frigörelse
I de tidiga kollektionerna finns mönster av bland andra Viola Gråsten, Astrid Sampe och Maija Isola. Senare finns samarbeten med Sven Fristedt och Carl Johan De Geer.
Färgstarkt och med raka snitt blev ett signum för Katja of Sweden. Själv lyfte hon ofta att hon ville åstadkomma en frigörelse för kvinnan, genom att erbjuda bekväma och lättskötta kläder. Tre T benämndes det. ”Tvätta, torka, ta på”.