BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
På sätt och vis blev festivalen startskottet för Labyrint, även om gruppen skulle bildas på riktigt först 2007. Det var då SAI och Dajanko började skapa musik tillsammans i liten skala.
– Jag vet inte om det var på grund av festivalen de hade köpt in utrustning, men strax efter den fick vi höra att man kunde göra musik på fritidsgården i Nyby så vi började åka dit och spela in och det var så det började.
Festivalen blev ett startskott
Det höll i sig i två år för att sedan rinna ut i sanden. Dajanko satsade på graffitimålandet och SAI höll musikintresset vid liv genom att samla på skivor, men började inte spela in och skapa beats igen förrän runt millenniumskiftet och runt 2007 gick medlemmarna i Labyrint ihop och började skapa musik tillsammans.
– Det känns som att den där festivalen blev ett startskott för mycket av det som nu är hiphopkulturen i Uppsala, säger SAI.
Att arrangörerna valde att satsa på utländska artister då var logiskt eftersom det knappt fanns någon hiphopscen i Sverige än på den tiden. Att man nu väljer att satsa på svenska artister är också logiskt, eftersom den svenska scenen numera är enorm.
– Pratar man med kidsen nu så är det bara svensk hiphop som gäller, så det känns helt rätt, säger SAI.
Från publik till artist
Då hette artisterna bland annat Showbiz and AG, Afrika Bambaataa, Lord Finess och Diamond D. Och i publiken fanns stora delar av det som nu är Sveriges hiphopelit. Petter var där, Timbuktu ville dit, men hade inte råd att åka från Malmö. Och förutom SAI och Dajanko från Labyrint var även Ken Ring, som också spelar på årets upplaga, på plats.
– En tanke vi hade var att flera artister som fanns i publiken då nu står på scenen, säger Affe Ashkar, som är en av arrangörerna bakom festivalen. Vi hoppas att det ska bli en liknande stämning som då, med skillnaden att det här blir lite mer av en familjefestival med gratis inträde och tidiga konserter så att föräldrarna kan följa med och se vad hiphopkulturen handlar om.
En annan blivande kändis som besökte festivalen och inspirerades var graffitimålaren Tony "Rubin" Sjöman, som åkte från Göteborg och sov i en trappuppgång i Gottsunda under festivalen. Han är nu bosatt i New York och en av världens största gatukonstnärer, som ställer ut på många av USA:s ledande gallerier.
Stort pådrag förra gången
När Hip hop Jam arrangerades i början av 90-talet kände de flesta i vuxenvärlden inte till vad hiphop var och festivalen möttes av mycket motstånd. Upsala nya tidning skickade bara en polisreporter för att bevaka festivalen och ännu mer än nu sågs graffitimålare som kriminella element som förstörde och klottrade.
– Polisen skickade ut sin näst största styrka på hela året, bara under sista april var det fler poliser ute, och bevakade festivalen, men det enda ingripande de fick göra var att föra bort en tant som hade blivit för full från en restaurang. Och i efterhand sade de att det visserligen hade klottrats en del men inte mer än under en vanlig helg, säger Per "Ruskig" Andreasson, som var arrangör då och på årets festival har hand om graffitidelen.
Inga problem med klotter
Han tror heller inte att det -kommer att bli några problem den här gången.
– Visst kommer det väl klottras en del och skräpas ner och precis som man städar upp slängda pizzakartonger och läskburkar städar man klottret genom att tvätta bort det.
Att det ens var möjligt att arrangera en festival med så stora och så många medverkande artister 1992 berodde på att föreningen Hiphop Corporation hade åkt på en turné genom landet och efter turnén hade det blivit 100 000 kronor över.
– Det fanns aldrig på kartan att vi skulle dela upp pengarna och ta dem själva. I stället gjorde vi en festival för pengarna. Kärleken till hiphopen var så stor, säger Per Andreasson.
Trots att det gick lugnt till fick arrangörerna massiv kritik i efterhand från både medier och kommunhåll och luften gick ur föreningen som lades ner inte långt efteråt. Och någon ny festival var aldrig aktuell.
När den första hiphopfestivalen på 24 år arrangeras är hiphopen som kultur mycket mer etablerad och festivalen mer förankrad genom att man samarbetar med kommunen och räddningstjänsten för att allt ska flyta så smidigt som möjligt. Och alla inblandade är överrens om att en hiphopfestival är något Gottsunda behöver.
– Man skulle kunna fråga sig varför festivalen arrangerades just i Gottsunda då och varför den arrangeras i just Gottsunda nu. Det handlar om identitetsskapande. Timbuktu har sagt att hiphop är en identitet för identitetslösa och det stämmer, säger Per Andreasson.
