Kärlek utan förenklingar

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Ofta inom dramatiken är kärleken antingen romantisk eller slutar i ond bråd död. Men den här pjäsens författare, Eric Emmanuel Schmitt, har vägrat att förenkla. Han väljer inte sida. Samtidigt som det finns en stark förståelse för både mannen och kvinnan, så tycker man också illa om båda i olika omgångar. Det gör historien lätt att ta till sig och känna igen sig i, säger Åke Arvidsson, som spelar Gilles.   

En stor utmaning

Hans motspelare Malin Alm håller med. Att repetera pjäsen är bland det roligaste hon har gjort, men också utmattande. Känslostämningarna och orden har legat kvar i henne och skvalpat runt, på ett sätt som andra pjäser inte har gjort. Hela historien bygger på en stark dialog, där man och fru pratar. Mycket. 

– Ja, jag tänker att föreställningen är väldigt fransk på många sätt, flikar Åke Arvidsson in, och just deras sätt att uttrycka sig skiljer sig diametralt från oss svenskar. I Frankrike pratar man mycket, och att avbryta andra är ett sätt att visa att man är engagerad i det de säger. Det märks i berättelsen.

Ändå är det inte svårt och tungt och komplicerat. Båda skådespelarna hyllar regissören Olle Pettersson, som med sin språkkänsla och varsamma regi har skapat en föreställning de själva är stolta över. Pjäsen tar upp stora allmängiltiga frågor för alla som någon gång har varit i en längre relation. Stanna eller gå? Ge upp eller lära sig älska igen? 

– Jag hoppas att det kommer många par i 35–50-årsåldern, som är just där i de funderingarna, jag tror de både kommer att bli underhållna och få något att prata om när de har gått hem, säger Åke Arvidson.

Drama i deckarform

Små äktenskapliga brott är ett drama i deckarform med flera roliga svängar och överraskningar. Svängningarna får lojaliteten att skifta och Malin Alm säger att hon är så nyfiken på hur snacket kommer att gå i pauserna. Hon misstänker att många i publiken kommer att byta sida flera gånger.

Det låter som att det kommer att bli en sorts parterapi på Konsertteatern i höst?

– Ja, det skulle man kunna säga, för både unga och äldre. Jag tror de som minns sitt första möte kommer att känna igen sig. Men också de äldre paren, som har varit ihop ett tag och börjat fundera på om de vill bli gamla ihop. Jag hoppas att de ska få med sig en känsla av att det kanske inte alltid är så lätt – men att det ändå är värt det.